Struktur är avgörande vid krishantering

Filippinerna, Haiti, Thailand och Kongo. Med mer än 15 års lång erfarenhet av arbete för MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, FN och EU är det bara några av krisområden som Karin Hugelius har varit verksam i. Men nu är krisen på hemmaplan och av något annan karaktär än hon är van vid.

– Det som är annorlunda med coronapandemin är att hela världen är drabbad. Det innebär att länderna inte kan hjälpa varandra i lika stor utsträckning som vid till exempel naturkatastrofer som ofta drabbar ett begränsat område. Det blir också svårare att hjälpa varandra nationellt eftersom alla regioner är drabbade, säger Karin Hugelius, ambulanssjuksköterska och forskare inom krishantering och katastrofmedicin vid Örebro universitet.

Struktur och uthållighet

MSB har sedan covid-19 började spridas i Sverige bistått olika aktörer med personalresurser, precis som de gör när kris- och katastrofsituationer inträffar i andra delar av världen. Karin Hugelius, som i vanliga fall delar sin tid mellan forskning, undervisning och kliniskt arbete, har i omgångar stöttat både Socialstyrelsens krisledningsorganisation och krisledningen i Region Örebro län.

– Jag har en rådgivande funktion och har framförallt varit involverad i organisationen av krisledningen. Där är det väldigt viktigt med struktur och den ska vara så enkel som möjligt. Besluten får inte ta för lång tid i en krissituation samtidigt som de ska vara noga genomtänkta, säger Karin Hugelius.

En annan viktig del i arbetet med kriser är uthållighet, återhämtning likaså.

– I fallet med coronaviruset vet vi inte hur lång tid smittspridningen kommer att pågå. Därför är det viktigt med uthållighet i en krisorganisation. Parallellt med det ska man börja planera för återhämtningsfasen i samhället, säger hon.

Positiva effekter

Karin Hugelius är i grunden specialistsjuksköterska inom anestesi- och ambulanssjukvård. Ungefär en dag i veckan arbetar hon kliniskt som ambulanssjuksköterska vid Karlskoga lasarett.

– Vi ska komma ihåg att en krissituation kan resultera i nya och smartare arbetssätt. Ett exempel är ett mobilt team med läkare och sjuksköterskor som gör att äldre och multisjuka kan få vård hemma istället för på sjukhuset. Det kanske är ett arbetssätt som vi ska behålla också när coronapandemin är över.

Lite längre fram är hon intresserad av att undersöka hur den pågående krisen på sikt kommer att påverka hälso- och sjukvårdspersonalen.

– Många aspekter som krisledning, lokaler man arbetar i och möjligheter till återhämtning, påverkar hur personalen inom hälso- och sjukvården mår i krissituationer. Det är någonting som jag planerar att titta på när pandemin är över.

Medier i krissituation

Förutom myndigheter har också Sveriges Television och Sveriges Radio tagit del av Karin Hugelius forskning inom katastrof- och krishantering. I flera studier har hon visat hur radion kan bidra till återhämtning hos människor som har drabbats av kriser.

– Jag har delat med mig av tips och råd kring medierapportering i kriser. Även i en krissituation är det viktigt att behålla underhållningsprogram som Melodikrysset, det mår vi bra av. Sedan kan medier bidra med att tipsa och påminna människor om bra återhämtningsstrategier och på så sätt hjälpa till att stärka hälsan hos befolkningen i kriser.

Text: Jasenka Dobric
Foto: Maria Bergman, Region Örebro Län