Positiv utveckling för Örebro universitet – klättrar i ranking på internationaliseringsindex

STINT, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, tar årligen fram ett index som visar hur internationella de svenska högskolorna och universiteten är. Det är data från 2018 som ligger till grund för STINT:s senaste index där Örebro universitet har ökat från två till tre stjärnor.  Fem stjärnor är det högsta betyget ett lärosäte kan få.

– Örebro universitet strävar efter att bli ett alltmer internationaliserat lärosäte och därför är det extra roligt att se att arbetet börjar ge resultat och att det även uppmärksammas nationellt, säger Åke Strid, vicerektor med ansvar för internationalisering vid Örebro universitet.

Mer internationell forskning

Mätningen omfattar 28 svenska lärosäten och består av sex olika aspekter av internationalisering. Bland annat tittar man på andelen utländska doktorander, utbildningsutbudet på engelska, anställdas internationella akademiska erfarenhet och internationell forskning.

– Det är särskilt roligt att vi de senaste åren har ökat mängden internationella forskare och lärare samt lärare och forskare som erhållit sin doktorsexamen utanför Sverige. Det är också roligt att vi publicerar mer och mer forskningsartiklar via internationella forskningsnätverk, säger Åke Strid.

Den positiva trenden med internationalisering av forskning, där Örebro universitet har haft en tydlig ökning jämfört med det nationella snittet, beror enligt Åke Strid framförallt på två saker.

– Vi har fler forskare med internationell erfarenhet och dessutom har forskare vid Örebro universitet ökat sin närvaro på den internationella scenen. Det är också något som vi centralt arbetar med att underlätta.

Öka mobilitet bland studenter

De senaste åren har internationaliseringsfrågorna fått allt större utrymme och just nu pågår arbetet med en ny handlingsplan som ska börja gälla 2021.

– Framförallt skulle vi behöva större mobilitet av studenter, både inresande och utresande, samt öka andelen doktorander med internationell bakgrund. Det arbetet planerar vi att fortsätta fokusera på, säger Åke Strid.

Ett annat område med utvecklingspotential rör samarbeten med utländska lärosäten. I dagsläget har Örebro universitet ett långtgående samarbete med Aston University i Birmingham. Det omfattar både forskning och utbildning.

– Vårt strategiska arbete mot fler samarbeten med utländska lärosäten skulle behöva öka, antingen genom fler strategiska partners eller via deltagande i Erasmusprogram där man bygger nätverk med sex till åtta europeiska universitet för tätt samarbete på utbildningssidan, säger Åke Strid.

Effekter av coronapandemin

Resultaten som nu redovisas av STINT gäller 2018 och eventuella effekter av coronapandemin på lärosätens internationalisering kommer att börja märkas i indexet först om två år.

– Effekterna av pandemin beror helt på hur långvarig krisen blir. Vi planerar för återgång till en normal situation så snart som möjligt, men vi är samtidigt medvetna om att så inte nödvändigtvis blir fallet. Flerformsundervisning samt internetbaserad undervisning och examination blir då viktiga verktyg för att utveckla nya sätt för internationalisering. Internetbaserade möten för forskare är också en del av lösningen för detta och kommer att bli allt vanligare, säger Åke Strid.

Hur ser du på internationalisering av Örebro universitet på lång sikt?

– På lång sikt är det klimatkrisen och hållbarhetsfrågorna som blir avgörande för hur vi skall jobba med internationalisering. Vad som är säkert är dock att internationalisering är här för att stanna och kommer att öka. Dessutom är tätt internationellt samarbete fundamentalt för att lärosäten i alla världsdelar skall kunna hjälpa till att lösa klimatkrisen.

Text: Jasenka Dobric