Hon skapar spännande undervisning på distans

När det stod klart att all undervisning i möjligaste mån ska ske digitalt behövde lärarna helt tänka om kring all planerad undervisning.  

– Det går men det har krävt ett stort arbete. Vi behöver utvärdera hur många timmar det har tagit att ställa om så att studenterna får den undervisning de har rätt att kräva, säger Ida Andersson.

Hon är lektor i kulturgeografi och undervisar framförallt på Samhällsplanerarprogrammet. Med ett förflutet inom finansbranschen har hon erfarenhet av att vara deltagare på videomöten och videokonferenser.

– Jag vet hur svårt det är att lyssna och behålla fokus på folk som maler från en skärm i flera timmar, det är min anti-målbild, säger hon.

För att motverka den har hon medvetet lagt in avbrott i undervisningen för att lätta upp föreläsningarna. Ibland har hon skickat iväg studenterna för att titta på youtube-klipp om ämnet hon föreläser om. Genom verktyget zoom skapar hon breakout rooms för gruppsamtal och med funktionen polls skapar hon olika frågor som studenterna får svara på. 

– Jag kan dela upp klassen i olika breakout rooms, nästan som man gör med ”bi-kupor” i traditionell lärosalsundervisning. Jag skickar dit studenterna under föreläsningen för kortare gruppsamtal för att ge dem en paus från att bara lyssna på mig.  

Målet är att med små medel styra om undervisningen så att den fortfarande stämmer överens med kursplanen.

– Jag har även använt mig av mentimeter-frågor där studenterna får skicka in fritextsvar från sina mobiler, som sen visas på skärmen i zoom. Det är svårt att ge alla studenter möjlighet att höras verbalt genom zoom när de är många vid samma undervisningstillfälle, men på det här sättet får alla chans att komma till tals.  

Fältkurs på distans

Nästa utmaning blir den planerade fältkursen i maj. Förra året åkte cirka 40 studenter till Motala kommun för att under tre dagar studera olika planeringsfrågor och att samla material till sina självständiga arbeten. I år var planen att studenterna skulle åka till Filipstads kommun.  Under fältkursen ska de samla material till sina uppsatser genom intervjuer, enkäter, observationer och arkivarbeten.

– Det är ett centralt moment i den kulturgeografiska pedagogiken att åka ut och uppleva geografin på en plats, säger Ida Andersson.

I och med Covid-19 måste resan ställas in och lärarna har fått tänka om. Istället för att resa till Filipstad är nu planen att fältarbetet ska ske på distans i Storumans kommun, som både ligger långt borta och täcker in stor geografisk yta, vilket hade varit svårt att hinna med under en tredagarsresa. Men i digitalt format är vidsträckta avstånd inte samma utmaning.

– Det som kan blir svårt med fältkurs på distans är att man inte får möjlighet att vara där, andas och känna in miljön, säger hon. Platskänsla blir en utmaning att förmedla digitalt under fältkursen. 

För att utvärdera arbetet planerar Ida Andersson att, tillsammans med några kollegor, skriva en forskningsartikel om vad man tjänar och förlorar på att göra fältkurser på distans.

– Ibland reser man till andra länder och världsdelar för att göra fältkurser. Om vi kan göra likvärdiga fältkurser från hemmaplan är det mycket bättre för både plånbok och miljö.

Text: Anna Asplund
Foto: Privat