Screening för stalkning och livsstilsrådgivning för äldre – här är årets Social Impact Lab
Marie Cesares Olsson, Susanne Strand, Erik Witte, Mats Eriksson och Andreas Nilsson är årets deltagare i Social Impact Lab.
Årets idéer i Social Impact Lab spänner över ett brett område av samhällsutmaningar; allt ifrån hot och trakasserier, till omsorgsbehoven hos en åldrande befolkning och bättre kriskommunikation.
– Social Impact Lab ger utrymme för ett innovationsarbete jag normalt inte riktigt har i min vardag, säger Mats Eriksson, docent i medie- och kommunikationsvetenskap.
Fyra forskare från Örebro universitet och en utvecklingsledare från Region Örebro län ska under året arbeta en dag i veckan med att utveckla sina idéer till sociala innovationer. Arbetet sker inom ramen för Social Impact Lab, en verksamhet som drivs av Örebro universitets holdingbolag.
Andreas Nilsson, lektor vid Institutionen för hälsovetenskaper, ska ta sig an utmaningen med en snabbt ökande andel äldre i befolkningen, vilket kommer att ställa högre krav på vård och omsorg i framtiden. Han tror att ett ny sorts förebyggande arbete kan vara nyckeln till framgång.
– För vår framtida välfärd blir det viktigt att förebyggande hälsoarbeten sprids och implementeras, särskilt för aktörer inom hälso- och sjukvården som har att möta ett ökat vårdbehov från en åldrande befolkning, säger Andreas Nilsson och fortsätter:
– Idén, som delas med min kollega Fawzi Kadi, beskriver en ny form av livsstilsrådgivning som bygger på en integrering av biologiska hälsomarkörer med information om individens levnadsvanor. Utifrån en sammanvägd bild av individens hälsotillstånd, så blir målet att kunna erbjuda individanpassade verktyg för hälsofrämjande beteendeförändring.
Innovativt test kan förbättra hörselvården
Erik Witte, universitetsadjunkt och forskarstuderande vid Institutionen för hälsovetenskaper, har utvecklat ett innovativt hörseltest och deltar i Social Impact Lab för att kunna ta nästa steg i innovationsarbetet.
– I Sverige i dag upplever omkring 1,5 miljoner människor problem med sin hörsel. Hörselnedsättning kan för den drabbade individen ha både sociala och psykologiska konsekvenser. För samhället får detta stora, inte minst ekonomiska, konsekvenser, i och med minskade skatteintäkter, ökade utgifter i socialförsäkringssystemet, samt ökade sjukvårdskostnader, säger Erik Witte och lägger till:
– Den idé jag har utvecklat kallas SiP-testet och är ett hörseltest som till skillnad från befintliga svenska hörseltest kan användas av audionomer för att mäta taluppfattning separat för specifika svenska språkljud. För att SiP-testet ska kunna användas inom svensk hörselvård behöver det utvecklas till en fullfjädrad kommersiell produkt, väl paketerad och användarvänlig.
Även Mats Eriksson, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för Humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, ser tiden i Social Impact Lab som en chans att få jobba på ett annat sätt än han vanligtvis har möjlighet till.
– Social Impact Lab ger utrymme samt stöd för ett innovationsarbete som jag normalt inte riktigt har i min vardag. Att möta kollegor från universitet och Region Örebro län med olika typer av sociala innovationsidéer blir förstås en inspirerande och spännande del i arbetet.
Det moderna samhället ställer nya krav på kriskommunikation
Mats Erikssons idé är att utveckla ett nytt verktyg för krishanterare och kriskommunikatörer, så att de på ett bättre sätt kan sprida information vid en kris.
– I dag är forskarna ense om att extrema väderhändelser blir vanligare i takt med klimatförändringen. Våldsdåd som leder till oroligheter är samtidigt återkommande i det moderna samhället. När naturrelaterade kriser, dåd eller olyckor inträffar blir effektiv information och kommunikation viktig. Vi medborgare förväntar oss att snabbt bli larmade och likaså få korrekta och sakliga anvisningar. Det är inte helt lätt att i dag hantera kriser kommunikativt, inte minst på grund av ett allt mer digitalt samhälle med nya möjligheter, men också nya förväntningar och krav på information, säger Mats Eriksson.
Screening kan förebygga stalkning
Susanne Strand, docent i kriminologi vid Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, har utvecklat en metod för att screena hot och trakasserier och upptäcka risken för stalkning.
– Omkring nio procent av Sveriges befolkning beräknas bli utsatta för stalkningsrelaterade hot och trakasserier någon gång i livet. En stor samhällsutmaning är att kunskapen om stalkning är relativt liten och därför identifieras stalkningen ofta sent, det vill säga när den blivit så allvarlig att omfattande insatser behövs för att hantera de uppkomna riskerna, säger Susanne Strand och fortsätter:
– Det är många, såväl individer som företag, som kontaktar mig för att få råd om hur de ska hantera stalkningsrelaterade situationer. Därför skulle jag vilja göra mer inom området. Genom Social Impact Lab hoppas jag kunna få den plattform och det utrymme som behövs i tid för att kunna förverkliga mina idéer om att bidra till att fler bättre ska kunna hantera stalkningsrelaterad problematik.
Även Marie Cesares Olsson, som arbetar med regional utveckling på Region Örebro län, deltar i Social Impact Lab. Hon menar att det är svårt att utvärdera och följa upp familjecentralens främjande och förebyggande arbete eftersom det saknas struktur för hur arbete bör utvärderas.
– Min idé handlar om att ta fram mått för att kunna mäta det främjande och förebyggande arbetet som sker inom familjecentralen. Att arbeta med rätt aktiviteter och insatser i rätt tid och på rätt nivå är viktigt för att kunna klara av de utmaningar som finns inom välfärden, säger Marie Cesares Olsson.
Läs mer om Social Impact Lab här.
Text och foto: Jesper Eriksson