Framtidens lärare och socionomer övar tillsammans – för att kunna hjälpa fler unga
Dorina Tarech, Amanda Scherdin, Nawab Abidi, Oliver Pettersson, Hanna Wallinder, Isabelle Ramström och Simon Lundström deltog i workshopen för socionom- och lärarstudenter.
De ska arbeta i olika yrken – men ibland med samma unga människor. På Örebro universitet övar socionom- och lärarstudenter tillsammans för att vara bättre förberedda på att hjälpa elever som behöver stöd med sin hälsa, utveckling och lärande.
I en fullsatt hörsal som rymmer 90 personer sitter socionom- och lärarstudenter på en gemensam föreläsning om skolsocialt arbete. Efter föreläsningen delas de in i mindre tvärvetenskapliga grupper för att arbeta med fiktiva fall om elever som av olika anledningar behöver extra stöd.
En av grupperna arbetar med fallet Jennie som går första året på gymnasiet. Hon har under ett par månader varit placerad på ett hem för vård och boende efter att ha hamnat i svårigheter under slutet av nionde klass. Från att ha varit en högpresterande elev med drömmar att bli läkare eller psykolog hamnade hon i ett gäng där hon och några andra av de äldre ungdomarna sålde sex i utbyte mot alkohol och droger. Nu är hon tillbaka hos sin familj och känner sig redo att börja på en gymnasieskola i sin hemstad.
Studenternas uppdrag är att tillsammans utarbeta vad som är respektive yrkesgrupps uppdrag och ansvar för att hjälpa Jennie att få en bra skolgång och att inte falla tillbaka i gamla mönster.
– Det är intressant att se hur våra olika arenor kan samverka med varandra. Arenorna för ihop två cirklar som ger större rikedom med fler perspektiv, säger Oliver Pettersson som läser till ämneslärare på gymnasienivå.
Han och de andra lärarstudenterna som är med i gruppen ser sitt kommande yrke som mer än att undervisa. De vill möta eleverna utifrån deras egna förmågor så att de kan bli så bra samhällsmedborgare som möjligt.
Både socionomstudenterna och lärarstudenterna ser vinsten med att närma sig andra yrkesområden redan under studietiden. Det ger dem möjlighet att i yrkeslivet agera rätt redan från början.
– Jag tror att risken för utbrändhet kan förebyggas eller minskas genom samverkan. Man behöver inte göra allt själv utan ta hjälp från kollegor från andra professioner, säger socionomstudenten Hanna Wallinder.
Socionomstudenterna läser en valbar kurs som heter ”Psykosocialt arbete med barn, ungdom och familjer” och till våren tar de och lärarstudenterna examen.
Skolan som arena för att främja inkludering i samhället
Katarina Hjortgren och Charlotta Pettersson och deras kollega Karin Allard är tre av lärarna som ligger bakom den programöverskridande workshopen som genomförs för andra gången med ämneslärarna. En liknande workshop har även socionom- och specialpedagogstudenter arbetat med.
– Utvärderingen visade att studenterna var mycket nöjda med det här sättet att arbeta, säger Charlotta Pettersson.
– Skolan är en viktig arena för att främja inkluderingen i samhället. Därför vill vi ge våra studenter möjlighet att öva på att diskutera sociala och pedagogiska frågor utifrån sina professioner under utbildningen och därmed öka deras kompetens i samverkan, säger Katarina Hjortgren.
Den programöverskridande workshopen ingår i ett pågående pedagogiskt utvecklingsprojekt mellan socionomprogrammet, ämneslärarprogrammet och specialpedagogprogrammet. Projektet arbetar med samverkan för att främja barn och ungas utveckling och lärande för att förbygga olika former av utsatthet.
– Vi har fått särskilda utvecklingsmedel från fakultetsnämnden för att utveckla pedagogiska strategier så att vi på bästa sätt kan förbereda våra studenter för det kommande yrkeslivet, säger Katarina Hjortgren.
– Vad vi vet så är det här samarbetet unikt för Örebro universitet. I våra nätverk med andra lärosäten har vi inte hört att någon annan arbetar på det här sättet, säger Charlotta Pettersson.
Text och foto: Anna Asplund