Antibiotikaresistenta E. coli-bakterier är vanliga i Örebros vatten
Urinodling där det växer E. coli. Urinprovet som har odlats på plattan kommer från en patient.
Avloppsvatten är sannolikt en viktig orsak till att antibiotikaresistenta bakterier sprids i miljön. Det visar forskning från en studie som har gjorts inom Region Örebro län.
– Det är oerhört viktigt att övervaka och följa spridningen av dessa bakterier för att tidigt kunna upptäcka eventuella utbrott, säger biomedicinska analytikern Anna Fagerström.
I sin forskning har hon framför allt studerat en bakterieart som kallas E. coli, Escherichia coli. Det är en bakterie som återfinns i normalfloran i tarmen hos människor och djur, men är också den vanligaste orsaken till urinvägsinfektion. Den kan även orsaka allvarligare infektioner såsom blodförgiftning och hjärnhinneinflammation.
– I mitt forskningsarbete har jag satt upp nya metoder för att genetiskt karaktärisera ESBL-producerande E. coli. I framtiden kan de metoderna användas för att snabbt upptäcka utbrott av dessa bakterier och därigenom förhindra ytterligare smittspridning, säger Anna Fagerström, biomedicinsk analytiker på laboratoriemedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro samt tidigare doktorand på Institutionen för medicinska vetenskaper vid Örebro universitet.
På senare år har förekomsten av antibiotikaresistenta E. coli ökat kraftigt över hela världen. Antibiotikaresistens kan bero på flera mekanismer hos bakterierna. En vanlig mekanism hos E. coli är att de producerar ESBL-enzymer. I Sverige är cirka 5-7 procent av svenskarna bärare av ESBL-producerande E. coli i sin tarmflora. Dessa bakterier har även påträffats hos djur och i vattenmiljön.
– Syftet med min avhandling var att studera ESBL-producerande E. coli som har isolerats både från patienter och från vattenmiljön för få en bild av hur spridningen av dessa bakterier har skett över tid i Örebro län.
Insamling av prover
Omfattande genetiska analyser har utförts på ESBL-producerande E. coli som isolerats från urin och blod från patienter i Örebro län under början av 2000-talet. För att undersöka förekomsten av dessa bakterier i miljön har prover även samlats in från Skebäcks avloppsreningsverk, Svartån, Hjälmaren och dammar vid Oset under 2013.
– Avloppsvatten är sannolikt en viktig spridningsväg av antibiotikaresistenta bakterier till miljön. I reningsverken avskiljs normalt 90-99 procent av bakterierna i det inkommande avloppsvattnet men det är ändå relativt mycket bakterier kvar i det utgående renade vattnet, säger Anna Fagerström.
Samtliga vattenprover som togs från reningsverket och från vattenmiljön i Örebro innehöll antibiotikaresistenta E. coli. Det bekräftar att dessa bakterier nu är vanligt förekommande i miljön även i höginkomstländer med låg andel av antibiotikaresistens.
– Både det utgående renade avloppsvattnet, som släpps ut i Svartån, och vattenproverna från miljön innehöll antibiotikaresistenta bakterier som var genetiskt väldigt lika några av de bakterier som hade isolerats från patienter, vilket tyder på att avloppsvattnet sannolikt är en viktig orsak till spridningen av antibiotikaresistenta bakterier till miljön.
Text och foto: Elin Abelson
- Fokus i Anna Fagerströms avhandling har varit ESBL. Det är en förkortning för extended-spectrum beta-lactamase och är ett samlingsnamn för en grupp enzymer som bryter ner många antibiotika inom gruppen betalaktamer så att de blir overksamma. Bakterier som har förmågan att producera detta enzym är därmed resistenta mot de flesta betalaktamantibiotika, vilket är en av de mest använda antibiotikaklasserna.
- Bakterier har funnits i alla tider men de har under årens lopp plockat upp några extra gener vilket gör dem resistenta och mer svårbehandlade. E. coli bakterier finns i normalfloran i tarmen men kan orsaka urinvägsinfektion om de kommer upp i urinvägarna. Via njurarna kan bakterierna ta sig ut i blodet och orsaka sepsis, som är blodförgiftning.
- Det viktigaste verktyget för att förhindra bakteriespridning är god handhygien.