Rektorsblogg: Akademisk frihet och kvalitet – en förutsättning för samhällets utveckling

Under de senaste åren har det pågått en mycket intensiv debatt om vikten av att skydda en akademisk frihet som på många håll i världen är allvarligt hotad, tyvärr även i Europa.
Akademisk frihet är i sig en absolut förutsättning för att ett universitet skall kunna medverka till en positiv samhällsutveckling. 

Internationellt har akademisk frihet en bred betydelse som omfattar både lärosätenas institutionella självständighet, dess autonomi, från till exempel parlament och regering och den individuella friheten kopplad till undervisning och forskning. Begreppet är väl etablerat och återfinns bl a i EU-stadgans artikel 13 och i de europeiska universitetens gemensamma grunddokument Magna Charta Universitatum.

Till skillnad från våra nordiska grannländer finns det i Sverige idag inget övergripande lagstadgat skydd av akademisk frihet för hela verksamheten vid universitet och högskolor. Nej, här är det enbart forskningens frihet som regleras i högskolelagen, det vill säga forskarens frihet att välja forskningsproblem, metod och sätt att publicera resultat.

Utbildningsdepartementet har därför sett det som nödvändigt ta fram ett förslag till ändring av högskolelagen (U2020/03053/UH) avseende ”den akademiska friheten som förutsättning för utbildning och forskning av hög kvalitet”. Man föreslår ett tillägg till Högskolelagen som ska träda i kraft den första juli 2021: I högskolornas verksamhet ska som allmän princip gälla att den akademiska friheten ska främjas och värnas. Förslaget är just nu ute på remiss och Utbildningsdepartementet vill ha in synpunkter senast den 1 september.

Endast om ett universitet verkar under akademisk frihet kan det säkerställa samhällets framtida behov av kompetens och ny kunskap. Detta sker genom att skapa goda förutsättningar för vetenskapsbaserad högre utbildning och för en internationellt konkurrenskraftig forskning. Kraven på att universitetet självt tar ett helhetsansvar för kvalitet i både forskning och utbildning, samtidigt som det använder sina ekonomiska resurser – skattebetalarnas pengar – så effektivt som möjligt, blir därmed mycket höga. Ett sådant kvalitetsarbete kan endast ske – och sker också kontinuerligt och rigoröst – inom ramen för ett internationellt erkänt akademiskt normsystem.

Det är i den gransknings- och utvärderingskontexten som också vårt universitet befinner sig. Vi mäts med samma måttstock, på samma parametrar som alla andra lärosäten, oavsett geografisk placering, ålder, eller inriktning. Örebro universitet har under sina 21 år som universitet gjort stora framsteg, med som helhet hög kvalitet i utbildningar och en forskning som gjort avtryck – både nationellt och i internationella rankingar. Detta hade inte varit möjligt om inte universitetet regelbundet gjort övergripande utvärderingar, kvalitetsdrivande verksamhetsjusteringar och strategiska, framåtsyftande satsningar. Universitetet har haft det ”mod att ompröva” som så tydligt uttrycks i den värdegrund, vision och strategi som universitetsstyrelsen fastställde i december 2017.

Resan från högskolefilial, via regional högskola till nationellt universitet med internationella ambitioner har skett i mycket god samverkan med region och näringsliv, med nödvändig ömsesidig respekt för respektive roller. Som universitet har vi också ett utvidgat ansvar som sträcker sig långt utanför regionens gränser. Ett ansvar för Sverige som kunskapsnation och som innovationsarena, men också som en god kollega i universitetens globala nätverk. Universitetet måste hela tiden hantera en hårdnande nationell och internationell konkurrens om forskningsmedel, medarbetare och studenter. Det är endast när vi klarar denna kvalitetsdrivande konkurrens, som universitet kan bidra till både regional och nationell utveckling.

Detta sagt, så har vi också som universitet en lagstadgad uppgift att samverka med det omgivande samhället, informera om vår verksamhet och se till att forskningsresultat kommer till nytta. Men alltid, alltid med hög integritet och med akademisk kvalitet som både utgångspunkt och förutsättning. Universitetet vill därför verka aktivt tillsammans med andra engagerade samhällsaktörer för att långsiktigt säkra den akademiska friheten.

Ett universitet som har rådighet över sina resurser och fokus på akademisk kvalitet får en mycket viktig funktion som samhällsbärande institution. Marcus Storch, Nobel-stiftelsens tidigare ordförande, har uttryckt detta som något i stil med: Lärosätena ska vara samhällets levande minne, intellektuella motor och dess kritiska spegel.

Särskilt det sistnämnda förutsätter att den akademiska friheten, i likhet med vad som gäller i våra nordiska grannländer, kan garanteras också i Sverige. Universitetet lämnar sitt remissvar i slutet av augusti, där vi tydligt kommer att betona vikten av att en förändring av Högskolelagen kommer till stånd.

Johan Schnürer, rektor och Anna-Karin Andershed, prorektor