120 miljoner till nytt center om inflammation

– Vi måste förstå bakomliggande inflammatoriska mekanismer för att kunna förbättra diagnos, prognos och behandling för många av våra folksjukdomar, säger Eva Särndahl, professor vid Örebro universitet. Hon leder forskningsmiljön iRiSC som ligger bakom den nya satsningen.

Det vanliga är att forskning om inflammation utgår från en specifik sjukdom och det gör att det är svårt att överföra kunskap från en sjukdom till en annan. Forskarna i Örebro vänder istället på frågeställningen och utgår från inflammationen i sig.

– Det gör att vi kan få fördjupad kunskap om hur inflammationen fungerar oavsett sjukdom, kunskap som i sin tur kan användas för att förstå inflammationens påverkan på olika typer av sjukdomar, säger Robert Kruse, docent vid Kliniskt Forskningscentrum, Region Örebro län, och Örebro universitet.

– Ingen har gjort detta tidigare. Det är ett unikt angreppssätt, säger Robert Kruse. 

Alla kan bidra

Det går att dela in inflammation i olika grundtyper, som till exempel den akuta inflammation, den kroniska låggradiga inflammationen och den nedsatta inflammationen. Forskarna kommer ta fram detaljerade matematiska modeller för dessa, som bygger på tillgänglig kunskap från databaser och egna data från patienter och cellförsök.

– Man kan se modellerna som stora nätverk. Vi kommer kunna se vad de olika typerna av inflammation har gemensamt och vad som skiljer dem åt, berättar Robert Kruse.

I nästa steg kommer forskarna applicera kunskapen om inflammation på olika sjukdomar. Detta kommer i sin tur ge återkoppling för att kunna vidareutveckla och fokusera modellerna ytterligare.

– Det finns många beröringspunkter mellan forskare inom de stora folksjukdomarna. Alla kan bidra och få någonting tillbaka, säger Robert Kruse.

Att arbetet startar just nu

Det finns flera anledningar till att det här arbetet startar just nu. Det finns ett behov hos företag inom läkemedelsindustrin och den tekniska utvecklingen har gjort det möjligt att samla och analysera stora mängder data.

– Genom tillgång till de forskare och de inflammationsmodeller som ingår i nätverket hoppas vi få fördjupad kunskap om inflammatorisk signalering i cancer. Vi får även möjligheten att testa våra substanser i nya och avancerade inflammationsmodeller som kan ge uppslag till nya projekt, säger Martin Andersson, forskningschef vid Sprint Bioscience, ett av sex företag som är med från start.

– Dessutom har universitetets medicinska forskning och dess forskningsmiljöer vuxit sig starka, och vi känner oss som lärosäte mogna att ta oss an denna utmaning, säger Eva Särndahl.

Bidra internationellt

Det är en så kallad forskningsprofil som Örebro universitet har fått beviljad av KK-Stiftelsen. Det är ett område där universitetet har mycket att bidra med och kan profilera sig – inte bara nationellt utan även internationellt.

– Samtidigt är det ett arbete som inte är möjligt utan samarbete utanför akademin, säger Eva Särndahl.

Den nya profilen knyter inte bara samman olika delar av universitetet utan även Region Örebro län, internationella akademiska forskningscentra och företag.

– Medverkande företag bidrar inte bara med unik kompetens utan också med erfarenhet och intresse inom utbildning, säger Eva Särndahl.

Tanken är att etablera ett internationellt framstående och konkurrenskraftigt center där forskare, läkare, studenter och företag kan samverka och utbyta kunskap.

– Därför kommer vi bygga långsiktigt, men samtidigt dynamiskt och föränderligt så medverkande parter är delaktiga i hur centret utvecklas – även de som inte är med från start, säger Eva Särndahl.

– Vi hoppas att forskare inom många olika fält vill vara med och bidra. Forskning om inflammation handlar även om att förebygga sjukdom. Det kan till exempel handla om kost och motion, säger Robert Kruse.

Strategiska satsningar

– Det är oerhört glädjande att universitetets strategiska satsningar på inflammationsforskning fått detta stora anslag från KK-stiftelsen och att Life Sciences-industrin genom sina bidrag visar att de ser kvaliteten och potentialen i vår forskning. X-HiDE kommer också att bidra aktivt till forskningen inom Örebro universitets stora satsningar på åldrandeforskning och fokusområdet Mat och hälsa, säger rektor Johan Schnürer.

Inte förrän 1 november går startskottet. Men då ska flera nya forskare vara på plats och alla kontrakt påskrivna.

– Det tar tid eftersom vi rekryterar internationellt, avslutar Eva Särndahl.

Text: Linda Harradine
Foto: Elin Abelson