Utvald utveckling i höstens start för lärarutbildare
Jenny Bonnevier, viceprefekt för lärarutbildningen, och Ann Öhman Sandberg, projektledare för Framtidens lärarutbildning.
Två delprojekt inom den strategiska satsningen Framtidens lärarutbildning är på gång att bli en del av dagens lärarutbildning. Det handlar om forskning och fyra speciella förmågor.
Lärarutbildarna på Örebro universitet har nu haft sin läsårsupptakt.
– Vi har ögonen på oss och många har åsikter om lärarutbildningen, sa Ulrika Göransson, vice dekan med ansvar för lärarutbildningen, som start på upptakten. Som en humörhöjare vittande hon om vårens examenshögtid:
– Jag mötte så många glada och positiva personer med viljan att vara lärare.
Två av delprojekten inom Framtidens lärarutbildning stod på dagordningen: progressionsområden och forskningsbaserat lärande. På Grundlärarprogrammet pågår ett konkret arbete med så kallade progressionsområden, uttryckta som en väg mot fyra lärarförmågor: den ledande läraren, den undervisningsskicklige läraren, den lärande läraren och den ämneskunnige läraren.
– Utgångspunkten för att kunna bedriva en riktigt bra utbildning är tydliga föreställningar om vad vi vill uppnå, vilka lärare vi vill skicka ut i arbetslivet, säger Jenny Bonnevier, vice prefekt med ansvar för lärarutbildningen.
Hon ser också de fyra lärarförmågorna som mål för de olika lärarutbildningarna. Programmen är olika, men kompetensen behövs på alla stadier.
– Studenterna kommer också lättare att känna igen sig och se sammanhanget mellan olika ämnen, säger Jenny Bonnevier.
I Grundlärarprogrammet pågår ett arbete med de fyra progressionsområdena, med sikte på att de ska vara tydligt uttalade i kursplaner för nästa höst, 2020.
Forskningsbaserat lärande var det andra ämnet för dagen knutet till ett delprojekt inom Framtidens lärarutbildning, också med målet att var tydligt utryckt i kursplaner för nästa höst.
Christian Lundahl, professor i pedagogik, är projektledare och konstaterade att dagens utbildning är bra på att göra studenterna till forskningskonsumenter, men att ett vetenskapligt förhållningssätt kräver mer kritiskt tänkande och självständighet.
– Forskningsresultat kan ge motstridiga resultat så det gäller att kunna dra egna slutsatser. Vi måste också ge studenterna inblick i skolutvecklingen baserat på forskning. Om studenterna fattar att detta pågår ute i skolorna, förstår de också nyttan av ett vetenskapligt förhållningsätt, sa Christian Lundahl.
Ett prioriterat arbete för grundlärarprogrammen under den närmaste tiden är förändringar med anledning av UKÄ-kritiken i våras.
– En viktig pusselbit är att visa hur vi stärker progressionen i det vetenskapliga förhållningssättet och studenternas förmåga att använda beprövad erfarenhet, säger Jenny Bonnevier.
Text och foto: Maria Elisson