Här är demokratihoten mot skolan

Förra hösten hölls en konferens vid Örebro universitet med temat demokrati i skolan. Över 200 europeiska forskare, politiker, lärare och studenter kom till Örebro.

Nu skildras konferensen i en ny rapport, redigerad av Erik Amnå, professor emeritus i statskunskap vid Örebro universitetet. Han berättar om bakgrunden till konferensen.

– Skolan måste se över sitt demokratiarbete eftersom demokratin står inför stora problem med till exempel rasism, populism och brist på tillit till institutioner, förklarar han.

Professor Erik Amnå talade under konferensen.

 

Minister höll tal

En av talarna under konferensen var dåvarande utbildningsminister Gustav Fridolin. Han pratade bland annat om skolattacken i Trollhättan 2015, där en maskerad ung man dödade tre personer i Kronans skola med ett stickvapen. Gärningsmannen hade visat intresse för nazismen, och valde ut sina offer utifrån deras ursprung.

I sitt tal beskrev Gustav Fridolin den svåra tiden för elever och lärare på skolan efter det rasistiska dådet - men menade också att ur det svåra har det kommit ny styrka.

– I tider med djupa hot mot vårt samhälle måste vi också se styrkan i vårt demokratiska samhälle. Våra skolor och vårt samhälle är så mycket starkare än individuella handlingar av hat, sa han.

"En väldigt inspirerande konferens"

Förfrågan om att anordna konferensen kom från Utbildningsdepartementet.

– Det var självklart att tacka ja, säger Erik Amnå.

I rollen som projektkoordinator tog han fram programmet tillsammans med en grupp forskare vid universitetet, och handläggare från Utbildningsdepartementet.

– Det var en väldigt inspirerande konferens, med både uppmuntrande exempel på hur man kan jobba framgångsrikt, men även mer bekymmersamma exempel.

Erik Amnå ser att skolan har en central roll i demokratiarbetet.

– Jag tror det är väldigt viktigt att skolan får vara professionell med ganska allmänna uppdrag, utan pekpinnar och detaljstyrning. Och att forskarna också berättar för skolorna och lärarna vad vi vet. Till exempel hur Sverige utvecklas och ligger till internationellt när det gäller 14-åringars demokratikunskaper.

Vilka hot finns mot skolans demokratiska uppdrag?

– Att skolan av ideologiska eller politiska skäl börjar skygga för att berätta och undervisa om vetenskapliga perspektiv. För att stärka demokratiarbetet måste lärarna få uppbackning genom lärarutbildningen, tycker Erik Amnå.

– De måste få träna så att de inte står handfallna i klassrummet. Lärarna har svåra utmaningar och måste, till skillnad från oss andra, ta kritiska diskussioner om vad demokrati är. De har ett svårt och viktigt uppdrag.

Örebro universitets rektor Johan Schnürer deltog under demokratidagarna.

 

Nordiska länder lär av varandra

Under konferensen knöts kontakter och deltagarna blev medvetna om projekt som pågår i skolorna och i forskningsvärlden.

– Förhoppningsvis kommer det leda till framtida samtal och samarbeten. En poäng var att vi samlades från hela Norden för att se om vi har något gemensamt i vår hållning och vad vi kan lära av varandra, så att vi kan fortsätta utveckla skolan så att den blir bra för våra barn och barnbarn. Skolan är vår enda gemensamma institution för demokratisk träning, säger Erik Amnå.

Hugo Wester arbetar på Utbildningsdepartementet med frågor som rör utbildning för aktivt medborgarskap. Även han pekar på vikten av att utbildningen ska vara demokratifrämjande.

– Att vara anställd i skolan innebär att verka för att eleverna bejakar och respekterar grundläggande principer om demokrati och mänskliga rättigheter, säger han.

Bryony Hoskins var en av huvudtalarna. Hon är professor i jämförande utbildning vid Roehampton University i London.

 

Här kan du läsa hela konferensrapporten

Text: Beatrice Emmerik