Sensormätning av smärta ska ge bättre behandling med opiatläkemedel
Gunnar Klein och Mevludin Memedi.
Kan man med hjälp av sensorer mäta smärta och dosera smärtstillande läkemedel utifrån det? Forskarna i informatik vid Örebro universitet har tillsammans med företaget Sensidose AB fått forskningsmedel från Vinnova för att utveckla en metod för individuell behandling med opiatläkemedel.
I dag är behandling med opiater som heroin, morfin och kodein, baserad på en genomsnittlig smärtnivå hos patienter, förväntad effekt och varaktighet. En sådan behandling tar inte hänsyn till den individuella variationen hos personer – som subjektiva upplevelsen av smärta, hur läkemedels effekter avtar och individens känslighet för ett visst läkemedel.
– Vi ska studera möjligheten att i realtid mäta fysiologiska reaktioner på smärta och jämföra de resultaten med subjektiv upplevd smärta. Med hjälp av denna kunskap ska vi sedan utveckla en algoritm för att i framtiden individanpassa dosering av smärtstillande läkemedel, säger Mevludin Memedi, forskare i informatik vid Örebro universitet.
Hos de flesta resulterar behandling med opioder i så kallad toleransutveckling efter en tids användning. Det innebär att man behöver allt högre doser för att få samma effekt som tidigare. I dag har också användningen av opiater i hemmiljö ökat, vilket har resulterat i att tillvänjning och missbruk av dessa läkemedel ökat dramatiskt.
– Målsättningen på sikt är att metoden vi utvecklar ska ge bättre smärtstillning med mindre tillvänjning samt bidra till ett bättre resursutnyttjande inom vården, säger Mevludin Memedi.
Samverkansprojekt
Projektet har tilldelats 1,2 miljoner kronor från Vinnovas utlysning "Innovationsprojekt i företag" och är ett samarbete mellan läkemedelsbolaget Sensidose AB, Centre for Empirical Research on Information Systems (CERIS) vid Örebro universitet och Rehabilitering och smärtcentrum vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
– Vi ser fram emot att arbeta med Sensidose och Akademiska sjukhuset inom detta område. Vi har tidigare genomfört liknande studier för individanpassade behandlingar av Parkinsons sjukdom och med vår kunskap i tillämpad artificiell intelligens är vi väl rustade för att ta oss an detta projekt, säger Gunnar Klein, professor i Informatik vid Örebro universitet.
Text och foto: Jasenka Dobric