Satsning på högskolepedagogik ger bättre undervisning för studenter

Förra veckan samlades ett femtiotal lärare och forskare från Örebro universitets tre fakulteter till ett seminarium där resultatet av de sexton högskolepedagogiska projekt som pågått under 2018 presenterades.

Ett av projekten handlar om historieämnet. Universitetslektor Henric Bagerius har tillsammans med kollegor och fyra studenter jobbat med en modell för att undervisa i historia på ett mer problemorienterat sätt.

– Vi vill skapa en undervisning som inspirerar våra studenter och har bland annat tittat på hur studenterna inte bara ska lära sig om historien, utan också kunna använda sig av historien för att argumentera för en egen ståndpunkt. En konsekvens är att vi dragit ner på antalet föreläsningar och i stället har fler frågedrivna seminarier. Och i stället för att arbeta med vaga rubriker som ”nationalismens framväxt” eller ”genusrelationernas utveckling” utgår vi från spetsiga frågor som sätter ämnet i ett aktuellt sammanhang.

Mer tid för handledning till studenter

Tekla Alsbjer, Gabriel Hällqvist och Andreas Wendelson som alla tre pluggar till lärare har som amanuenser varit med och skapat undervisningen för de lärarstudenter som just nu läser sin första termin i historia. De handleder också studenterna på vissa moment.

– Vi har också fungerat som ett slags bollplank i hela utformandet av kursen, vilket är bra eftersom vi själva har gått den och vet vad som kan bli bättre, säger Gabriel Hällqvist.

– Kronologisk historia kan lätt bli korvstoppning, så det har varit väldigt givande att få vara med och utveckla ett annat sätt att jobba, säger Tekla Alsbjer.

Just att involvera studenter i den högskolepedagogiska utvecklingen är något som Henric Bagerius rekommenderar.

– Det har varit fantastiskt lärorikt för oss lärare att få inblick i hur studenterna tänker och också nyttigt för studenterna att få vara med och ge handledning till andra studenter. Det innebär också att vi kan ge studenterna som går kursen mer undervisningstid. 

Självrättande test gör att fler klarar tentan

Nicklas Pettersson och Daniela Andrén, som båda är universitetslektorer på Handelshögskolan, har jobbat med ett projekt som går ut på att motivera studenter som läser nationalekonomi och statistik till att bli mer förberedda – i stället för att skjuta upp.

– Vi vill minimera den ”akademiska prokrastineringen”, det vill säga få studenterna att jobba kontinuerligt under kursen och inte skjuta upp sina studier tills det är dags för tenta, säger Nicklas Pettersson.

Genom ett elektroniskt, självrättande kunskapstest som varje vecka finns på studenternas lärplattform Blackboard, kan studenterna stämma av sina kunskaper och se till att de är väl förberedda inför tentan. Resultatet så här långt har varit positivt.  

– Vi ser att fler engagerar sig under kursens gång och också väljer att skriva tentan när det är dags. Och vi ser också att fler klarar tentan. 

Universitetslärare inspireras av varandra

Kristin Ewins, föreståndare för PIL och projektledare för Örebro universitets satsning på högskolepedagogik, är nöjd med resultatet av de sexton projekten. Hon ser stora vinster med att satsningen spänner över flera institutioner.

– Det är så bra när universitetslärarna kan inspireras av varandra och får en chans att sprida goda arbetssätt till sina kollegor. Det är också ett sätt att öka den pedagogiska medvetenheten på universitetet.

Prorektor Anna-Karin Andershed, som är den som tagit initiativ till den högskolepedagogiska satsningen, betonar att just det strategiska, systematiska sättet att arbeta strukturerat med högskolepedagogiska frågor ger resultat.

– Den här satsningen visar att det finns ett stort intresse för högskolepedagogisk utveckling när vi ger förutsättningar för det arbetet. Vi är glada över att kunna satsa ännu mer på det här under kommande år, säger hon.

Text: Anna Lorentzon
Foto: Anna Lorentzon och Maria Eberfors