Samband mellan höga PCB-nivåer i blodet och för tidig död

Studien är en i raden från ett nu drygt tioårigt tvärvetenskapligt samarbete mellan Uppsala universitet, Akademiska sjukhuset i Uppsala och miljökemister vid Örebro universitet. Arbetet har kommit fram till hälsorisker med PCB – trots att de är förbjudna sedan länge.

– Resultaten visar hur viktig analys av miljögifter är och att vårt arbete med att spåra och analysera både nya och redan kända miljögifter är betydelsefullt för miljön och människors hälsa, säger Anna Kärrman, docent i miljökemi och en av Örebroforskarna. De andra är Samira Salihovic och Jordan Stubleski som båda doktorerat inom ramarna för forskningsprojektet.

Lagras i kroppens fett

PCB är en grupp miljögifter som omfattas av restriktioner i många länder och förbuden har lett till lägre halter av PCB i miljön. Men eftersom dessa ämnen bryts ner mycket långsamt och lagras i fettvävnad finns de fortfarande kvar i djur och människor. Särskilt PCB med många kloratomer finns i blodet hos de flesta svenskar.

Forskningen baseras på den så kallade PIVUS-studien, som  omfattar drygt 1 000  slumpvis utvalda 70-åringar i Uppsala som följts under en längre tid. I den aktuella studien mättes nivåer av PCB i blodet vid två tillfällen. Uppsalaforskarna visade att de som hade de högsta nivåerna av PCB med många kloratomer i blodet hade en överdödlighet med ungefär 50 procent, framförallt i hjärt-kärlsjukdomar. Det motsvarar cirka sju extra dödsfall under den 10-åriga uppföljningstiden.

Resultatet var oberoende av de riskfaktorer vid 70 års ålder som tidigare förknippats med hjärt-kärlsjukdomar, som högt blodtryck, diabetes, rökning, fetma, höga kolesterolvärden, låg utbildning och kardiovaskulär sjukdomar.

Höga halter i fet fisk

Tidigare studier har även visat samband mellan höga nivåer av PCB och åderförkalkning hos både människor och försöksdjur. Det talar för att man bör se upp med vad man äter enligt forskarna.

– Vi människor får i oss mest PCB via maten. Ämnena är fettlösliga och finns främst i feta livsmedel som fisk, kött och mejeriprodukter. Särskilt höga halter finns i fisk som strömming och vildfångad lax från förorenade områden, till exempel Östersjön, Bottniska viken, Vänern och Vättern, säger Monica Lind, miljöhygieniker vid Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, och adjungerad professor vid Uppsala universitet.

Här finns den vetenskapliga artikeln