Över 11 miljoner till Örebroforskning

Tre av de fyra forskarna som fått forskningsmedel tillhör forskningsmiljön Människa-Teknik-Miljö, MTM – Maria Larsson, Steffen Keiter och Tuulia Hyötyläinen. Den fjärde forskaren Karin Edberg tar ett sociologiskt perspektiv på hållbar utveckling och de energiåtgärder som behövs. Hon flyttar från Uppsala universitet till Örebro och blir en del av miljösociologin.

Leva upp till regeringens miljömål

Det första projektet handlar om så kallade PAC-ämnen (polycykliska aromatiska ämnen). De är både giftiga och svåra att bryta ned. Utsläpp av PAC-ämnen kommer från vedeldning och från trafik och industri. Äldre industrimark kan innehålla mycket höga halter – i Sverige finns över 1 000 sådana områden.

– Syftet med vårt projekt är att öka kunskapen om PAC-blandningar, hur giftiga de är och hur vi kan nå regeringens miljömål, säger Maria Larsson, forskare i kemi vid Örebro universitet, som fått 3 miljoner kronor från Formas.

Regeringens miljömål slår fast att förorenade områden ska åtgärdas i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön. Initiativet för forskningsprojektet kommer från Örebro universitet och Statens geotekniska institut, SGI, som är en expertmyndighet med många års erfarenhet av riskbedömning och åtgärder av förorenad mark. Resultatet blir bland annat nya rekommendationer kring PAC-ämnen.

Hur kemikalier påverkar människors hälsa

Tuulia Hyötyläinen, professor i kemi, ska undersöka hur de många kemikalier vi utsätts för påverkar vår hälsa – och studien startar redan under graviditeten.

– Vi ska studera kemisk exponering under fosterutveckling och barndom. Barn är känsligare för miljögifter än vuxna, säger Tuulia Hyötyläinen.

Målet är att identifiera vilka kemikalier och kemikalieblandningar som är dåliga för hälsan. Men det är inte enkelt att studera helheten av de kemiska exponeringar som en person utsätts för och vilka effekter det kan ha på hälsan. 

– Man behöver både studera heltäckande kemikalieprofiler i människor, kemikalier från miljön och den metaboliska profil som är kroppens respons på alla miljöfaktorer och dessutom undersöka deras korrelation till människors hälsa.

Genom att använda kraftfulla analysmetoder hoppas forskarna kunna identifiera potentiella kopplingar mellan kemikalieexponering och sjukdomar.

– Många kroniska sjukdomar kan inte förklaras med genetiska faktorer och det finns goda anledningar att misstänka att miljöfaktorer spelar en stor roll, säger Tuulia Hyötyläinen.

Projektet har fått 3 miljoner kronor från Formas.

Förändringar som kan ärvas av nästa generation

Även Steffen Keiters projekt handlar om miljöfarliga ämnen, i hans fall PFAS (perfluoroalkyl substanser). Han har fått 3 miljoner kronor från Formas för att undersöka om dessa kemikalier orsakar epigenetiska förändringar och hur det påverkar vår hälsa.

Epigenetik handlar om hur generna i vårt DNA används. Alla celler innehåller samma gener och förenklat kan man säga att epigenetiken bestämmer vilka gener som är på eller av. Epigenetiska mekanismer kan både ärvas och påverkas av miljön vi lever i.

– De påverkas av vår livsstil – fysisk aktivitet och maten vi äter – och inte minst av kemikalier som vi utsätts för. Forskning, inklusive vår egen, tyder på att PFAS-ämnen orsakar epigenetiska förändringar, säger Steffen Keiter, forskare i biologi.

Han ska undersöka vilka negativa hälsoeffekter förändringarna ger och hur dessa kan överföras till nästa generation. Detta gör han på zebrafiskar eftersom de är mer lika människor än man kan tro och har en kort generationscykel vilket gör att forskarna kan följa upp tre generationer i den här studien.

Policy som verktyg för att minska klimatpåverkan

Det fjärde projektet är inte inom naturvetenskap utan samhällsvetenskap. Karin Edberg har fått över 2 miljoner kronor för att undersöka hur energiomställningar kan främjas på policy-nivå och hur det påverkar människors vardagsliv.

Hon utgår från den tidigare subventionerade elcykeln, som inte nödvändigtvis behöver vara miljövänlig. Det beror på vad den ersätter. Om ägaren cyklar istället för att ta bilen till jobbet blir det en miljövinst men om elcykeln istället ersätter en vanlig cykel sparas ingen energi utan det går snarare åt mer.

– Det beror helt enkelt på hur man jämför. Synen på energi som råder idag, där effektiviteten mäts i relation till andra motsvarande produkter tar inte hänsyn till den faktiska åtgången, säger Karin Edberg.

Till exempel spar en energieffektiv torktumlare energi i jämförelse med ett mer energislukande alternativ men samtidigt använder den mer energi än om tvätten torkas på ett klädstreck. Ett syfte med Karin Edbergs studie är att just visa hur det här sättet att se på energi gör att människor som inte har möjlighet att skaffa det senaste i teknikväg kan ses som de som inte lever upp till miljökraven.

– Det sätter fingret på en motsättning mellan de tre dimensionerna av hållbar utveckling. Det som är en hållbar social standard är inte nödvändigtvis hållbart ekonomiskt och miljömässigt.

Text: Linda Harradine
Foto: Helena Nilsson, Örebro universitet, Privat,