Nya sätt att examinera liknar Fångarna på fortet

Examinationen heter objective structured clinical examination (OSCE)  och är en etablerad metod inom medicinska utbildningar. Den används till exempel sedan länge på universitets läkarprogram. Men inom psykologutbildningarna är den ny. Örebro universitets psykologprogram är det andra i landet som inför metoden.

Studenterna har tidigare examinerats på sina teoretiska kunskaper under termin fem innan de ska gå ut på praktik, men nu vill psykologprogrammet arbeta med en metod för att på ett rättssäkert och tillförlitligt sätt examinera praktiska färdigheter.

– Det enklaste sättet att förklara OSCE är att jämföra den med fångarna på fortet, berättar Sara Edlund, legitimerad psykolog och universitetsadjunkt.

Studenterna ska under fyra timmar besöka 20 stationer där de möter skådespelare som har behov av psykologisk hjälp. I samtalsrummen kan de möta flickan på åtta år med diagnosen ADHD, mannen som funderar på skilsmässa eller kvinnan som lever med våld i nära relationer. Inför varje möte får de två minuter på sig att läsa kort information om vad de kommer att möta i rummet. Stationerna studenterna besöker har en patient som spelas av en skådespelare och en lärare som bedömer studenten. Bland de 20 stationerna finns även vilostationer där studenterna får ta en paus och lässtationer där studenterna får läsa in sig på längre material inför nästa patientmöte.

Studenterna  som examineras går femte terminen på utbildningen och examinationen genomförs innan de ska ut på praktik.

– De som blir godkända på tentan är redo för praktik. Det här är ett sätt att förbereda studenterna för praktiken och att ge dem ett kvitto på att de har tillräckligt med kunskap för att träffa patienter i verkligenheten, säger Sara Edlund.

Studenten Martin Näckdal-Bjurman håller med. Han tycker att man stärker patientsäkerheten genom att endast de studenter som blir godkända på examinationen får gå ut på praktik.

– Det är viktigt att patienterna får möta studenter som är redo att föra professionella psykologiska samtal, säger han.

Både han och kurskamraten Hanna Aabakken tycker att examinationen har varit bra. Även om det finns både för- och nackdelar med metoden.

– Samtalen blir ett tillfälle där vi ska visa den kunskap vi har lärt oss och man måste ha fingertoppskänsla när man balanserar mellan empati och kunskap, säger Hanna Aabakken.

De tycker att tio minuter är för kort tid för att visa upp kunskaper i att till exempel föra svåra samtal om våld i nära relationer.

– Man behöver släppa kunskapen och gå på känsla. De teoretiska kunskaperna finns i ryggraden, säger Martin Näckdal-Bjurman.

– Vi har verkligen fått plocka kunskaper från det vi har lärt oss hittills för att bemöta människor i olika situationer, tillägger Hanna Aabakken.  

Examinationen bygger på allt som studenterna har lärt sig från första terminen på utbildningen när det gäller samtal kopplat till professionella färdigheter. Skådespelarna arbetar efter manus där nyckelord ingår som de ska säga under samtalet eller efter en rollbeskrivning där de i samråd med bedömaren diskuterat detaljerna kring hur de ska spela sin roll. Bedömaren tittar bland annat på om studenten fångar upp orden och använder sina teoretiska kunskaper för att föra samtalet vidare.

– Det här är också ett sätt för lärarna att se hur studenterna har fångat upp deras undervisning. Om flera studenter inte arbetar efter det sätt man har undervisat finns det anledning att fundera på varför man inte har nått fram med sin kunskap, säger Sara Edlund.

Efter examinationen ska en utvärdering genomföras med fokusgrupper där studenter, skådespelare och lärare ska ge återkoppling om vad som var bra med examinationen och vad som kan göras bättre.

– Jag tror på OSCE som examinationsmetod, men eftersom vi gör detta för första gången behöver vi få underlag för att se vad som var bra och vad som kan göras bättre, säger Sara Edlund.

Text och foto: Anna Asplund