Moroten toppar listorna – när maten blir en del av undervisningen på Finnerödja skola

– Tanken är att modellen ska kunna användas på skolor i hela Sverige, säger Johanna Björklund, som leder projektet Skolmåltiden som pedagogiskt verktyg - en del av universitetets satsning på Mat och hälsa och tidigare även av Social Impact Lab.

– Det går att få in maten i många olika ämnen om man tänker utifrån vår läroplan och det tror jag att vi har blivit mer medvetna om. Vi tänkte inte i de banorna förut, säger Ann-Sofie Larsson, specialpedagog på Finnerödja skola, som ligger utanför Laxå.
 
Målet är att använda skolmaten som en del i undervisningen och kombinera teori och praktik. Det skapar engagemang hos eleverna för miljö, etik och hållbarhet.
 
– Det är svårt att jobba med hållbar utveckling för det är abstrakt. Att använda skolmaten är konkret och berör alla på skolan, säger Johanna Björklund.

Öva språk genom att skriva recept eller matte genom att räkna på svinn. I samhällskunskapen kan eleverna följa en banan tillbaka till ett barn i en bananplantage. Forskarna har många idéer och eleverna har redan kommit med egna – bland annat grönsakstoppen och modighetsdiagram.
 
– Eleverna får berätta hur många olika grönsaker de har smakat på under lunchen. Sedan gör vi stapeldiagram och tittar på vilken grönsak som blir veckans vinnare, säger Ann-Sofie Larsson.
 
–Detta har gjort att barnen vill äta mycket grönsaker. Och vinnaren – det är oftast moroten, fortsätter Ann-Sofie Larsson.

Hur många som vågat testa 

I modighetsdiagrammet räknas elever som provar den vegetariska rätten på menyn. Då kan mäta utvecklingen över hur många som vågat testa.

Arbetet är långsiktigt och innehåller flera olika delar: Elevmedverkan i köket, forskningscirklar för lärare och ett demokratiforum – i det här fallet ett måltidsråd.

– Jag är här för att prata demokrati. Det hållbara samhället bygger på att vi kan känna delaktighet och få vara med och bestämma, säger Agneta Blom, som är forskare i statskunskap vid Örebro universitet.
 
Lärarna har satt igång arbetet med ett måltidsråd och diskuterar vilka regler som ska gälla, vilka resurser skolan har och hur elever och personal ska samarbeta och fatta beslut i måltidsrådet.
 
– Det är bra för självkänslan att veta att jag kan vara med och påverka, säger Agneta Blom.

Dessutom har lärarna tagit klivet in i köket och lagat mat tillsammans med måltidspersonalen och kocken Fredrik Kempenberg.
 
– Eleverna ska också få vara med i köket. Det blir nästa steg, säger Ann-Sofie Larsson.

Inget är för stort eller för litet. Sedan förra träffen har matsalen blivit lite mysigare – blommor av papper i fönstren och borden har placerats om.
 
– En bättre måltidsupplevelse, till exempel hur matsalen ser ut och ljudnivå, gör stor skillnad, säger Johanna Björklund.
 
– Samtidigt ska eleverna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang för att skapa internationell solidaritet. De ska ta till sig etiska perspektiv för att kunna göra personliga ställningstaganden, fortsätter hon.

Allt sker steg för steg. En vegetarisk rätt finns nu på menyn varje dag. Nästa steg är att elever ska få vara med och laga mat – och ta med smakbitar ut i klassrummen som de presenterar för klasskamraterna. I sista steget blir lunchen schemalagd och en naturlig del av undervisningen.
 
– Dagens matproduktion bidrar kraftigt till klimatförändringarna och påverkar vår miljö. Men det behöver inte vara så. Vi kan välja att göra maten till en del av lösningen istället och om jag lär mig saker kan jag vara med och påverka, avslutar Johanna Björklund.

Text och foto: Linda Harradine