Lägre psykisk ohälsa bland ungdomar på gymnasiet än på högstadiet

– Vi har inte kunnat slå fast vad det beror på än. Men högstadiet är en tid då kraven i skolan ökar samtidigt som mycket förändras socialt och hormonellt, säger Katja Boersma, professor i psykologi vid Örebro universitet och ansvarig för den så kallade Trestadsstudien. 

Alla elever i årskurs sju och åtta i 18 kommunala skolor i Örebro, Köping och Karlskoga bjöds in att delta. När Trestadsstudien startade 2014 svarade över 2 700 elever på forskarnas frågor. Forskarna har sedan följt upp samma elever varje år under fem år. Över 1 500 elever finns med från den första till den sista datainsamlingen. Även föräldrar och vänner till eleverna har fått svara på frågor.

– Studien är unik eftersom vi följde eleverna även under gymnasietiden. Därför har vi sett den här nedgången i psykisk ohälsa som inte var känd sedan tidigare, säger Katja Boersma.

Det är kostsamt och tidskrävande att följa många ungdomar under lång tid. Samtidigt är det detta som krävs för att kunna se förändringar över tid och hitta orsaker till psykisk ohälsa. 

– Vi vill ta reda på hur vi kan motverka psykisk ohälsa bland ungdomar. Nu är datainsamlingen klar och vi har kunnat dra vissa slutsatser men egentligen är det nu det börjar på riktigt. 

Stress och sömnbrist

Katja Boersma beskriver det som att samla bitar och nu är det dags att lägga samman det stora pusslet. 

– Det är givetvis inte en anledning till ungdomars psykiska ohälsa utan många som sammanfaller på olika sätt. De första resultaten visar att stress och sömnbrist är två viktiga pusselbitar.

Malin Annikos doktorsavhandling kommer fram till att kraven i skolan är den främsta orsaken till stress under högstadiet. Hennes studier lyfter också fram att det går att göra något åt stressen.

Hon lät ungdomar prova ett internetbaserat program för att lära sig att hantera stress. Ungdomar fick tips om hur de kan planera bättre för att få tiden att räcka till, fokusera på konkreta lösningar eller helt släppa problemet om de inte kan göra något åt det.

– Om du låtit ett problem snurra i huvudet i 10 eller 15 minuter utan att hitta en lösning - då måste du släppa det. Det hjälper inte att älta. Det leder bara till oro och ångest, säger Katja Boersma.

Gav resultat

Insatsen gav resultat. Ungdomarnas stress minskade. Forskarna gjorde samma sak när det gäller sömn. 

Serena Bauduccos avhandling visar att ungdomar kommer jetlaggade till skolan på måndagar och att barn som sover dåligt har tre gånger högre skolfrånvaro. I programmet fick de lära sig strategier för att sova bättre. 

– Det är bra att göra riktade insatser eftersom vi vet att stress och sömnbrist kan leda till depression, oro och ångest. 

– Målet är att hitta sätt att motverka problemen och att med förebyggande åtgärder minska den psykiska ohälsan, avslutar Katja Boersma. 

Nu när datainsamlingen är klar fortsätter analyserna inom flera olika områden: social ångest, självskadebeteende, toleransfrågor, psykosomatisk ohälsa. Dessutom hoppas forskarna kunna få en samlad bild av vilka faktorer och processer som tillsammans skapar psykisk ohälsa bland ungdomar.

Läs den vetenskapliga rapporten om projektet

Vetenskaplig sammanfattning

Text: Linda Harradine
Foto: Kicki Nilsson/ICON