Datorer tar beslut om människors liv

Det har tidigare varit okänt hur svenskar ser på så kallade automatiserade beslut i den offentliga sektorn. Nu har forskare vid Örebro universitet tillfrågat runt 1700 personer för att kartlägga deras attityd till den typen av beslut.

Åtta av tio svarar att de inte visste om att en dator kan fatta beslut om körkortstillstånd, vab, trängselskatt eller tillfällig föräldrapenning.

– Vi behöver ha en förståelse för hur medborgarna uppfattar det. Och det var förvånansvärt få som känner till att det sker, säger Karin Hedström, professor i informatik vid Örebro universitet och en av forskarna bakom studien.

Om en person vet om att ett beslut fattas av en dator litar vederbörande i högre utsträckning på att beslutet är riktigt, visar kartläggningen.

– En annan slutsats är att även om man förstår att besluten blir mer opartiska, i och med att en dator fattar samma beslut varje gång, så är en del personer oroliga att besluten blir mindre tillförlitliga, säger Karin Hedström.

Vad finns det för risker med en sådan negativ syn?

– Hur vi ser på det offentliga har att göra med vilka kontaktytor vi har mot det offentliga. Har vi då en dator som kontaktyta eller får ett automatiskt beslut, då påverkar det vårt förtroende för den offentliga sektorn. I förlängningen påverkar det också frågor kring demokrati och legitimitet.

Men hon lyfter också fram fördelar med automatiseringen. Högre effektivitet, snabbhet och likabehandling av medborgarna leder till en ökad trovärdighet. Dessutom kan handläggarna fokusera på kvalificerade arbetsuppgifter när ett stort antal enkla beslut fattas av datorer.

Utvecklingen med digitaliserade offentliga tjänster väntas fortsätta. I Trelleborgs kommun i Skåne används redan en handläggarrobot som fattar beslut om försörjningsstöd. Även flera andra kommuner arbetar med frågor kring hur komplexa beslut kan fattas med automatisering.

– Det är en annan typ av beslut eftersom det rör människors vardag och möjlighet att klara sig. Ett automatiskt beslut som blir fel är svårare att gå tillbaka och ändra. Därför är det viktigt att det görs på ett humant, medvetet och rättssäkert sätt, säger Karin Hedström.

Text och foto: Beatrice Emmerik.