Kommuner kan sänka sina lånekostnader visar ny avhandling

Kommuner kan spara pengar på sina investeringar genom att sänka lånekostnaderna. Hur det kan gå till visar David Knezevic i sin avhandling nationalekonomi vid Örebro universitet.

David Knezevic

David Knezevic

– Denna kunskap är värdefull för kommunerna. Dessutom visar jag vilken effekt penningpolitiska beslut har på kommunerna.  Sammantaget ger detta en vägledning till hur kommunerna bättre kan finansiera sina investeringar, säger David Knezevic.

Avhandlingen är ett resultat av samarbetet mellan Örebro universitet och Kommuninvest. I juni 2017 förlängdes avtalet mellan parterna till 2022, vilket innebär att Kommuninvest stöttar forskningen med 2 miljoner kronor per år. Där ingår en doktorandtjänst, den som David Knezevic haft.

I avhandlingen undersöker David Knezevic olika kopplingar mellan kommunsektorn och finansiella risker. Två av artiklarna handlar om vad som påverkar priset på kommunobligationer.

En faktor är penningpolitiken, när Riksbanken kommer med sina räntebeslut.  Både stats- och kommunobligationer påverkas, men på något olika sätt.

– Det finns en stark koppling mellan dessa obligationer som troligtvis beror på att tillgångarna många gånger är utbytbara, säger David Knezevic.

Ett resultat som förvånade honom är att investerare ser en viss risk med kommunobligationer.

– En kommun kan inte gå i konkurs, men kan bli insolvent, alltså inte kunna betala sina skulder.  Vi har visat att investerare i allmänhet tar hänsyn till denna risk vilket också påverkar priset på kommunobligationer, säger David Knezevic.

Förslag på ramverk för kriser

Sammantaget ger dessa studier en vägledning till hur kommunerna ska agera för att minska sina lånekostnader och därmed kostnaden för sina investeringar.

David Knezevic har också granskat hur kommunerna agerade före, under och efter finanskrisen åren 2008-2009.  Under krisen fick kommunerna svårare att låna pengar i banker eftersom bankerna i sin tur i större utsträckningen ville undvika risker.

– Jag föreslår ett ramverk om finansiell riskhantering i kommunsektorn, med mått som kommunala tjänstemän kan använda för att värdera sina egna risker. Måtten kan också användas att tillsynsmyndigheter för att för att övervaka finansiella risker i hela sektorn, säger David Knezevic.

I en fjärde studie visade han att storleken på en stats ekonomi inte behöver vara avgörande för inflytandet på andra ekonomier.

– Den visar att Norge har en större påverkan på USA än tvärtom, på vissa sätt. Troligtvis beror det på att Norge är en stor exportör av råolja och naturgas, medan USA är en stor importör. Internationella oljepriser spelar en stor roll, säger David Knezevic.

Text: Maria Elisson
Foto: Kommuninvest

 FAKTA/KOMMUNINVEST

Kommuninvest är en kommunal samverkan för finansiering av bland annat bostäder, infrastruktur, skolor och sjukhus.

Idag är 277 kommuner och 11 landsting/regioner medlemmar. Med en balansomslutning på cirka 370 miljarder är Kommuninvest kommunsektorns största kreditgivare och Sveriges sjätte största kreditinstitut.

Kommuninvest har högsta kreditvärdighet flera internationella rankningar (Moody’s och Standard and Poor’s)