Första konferensen om inkludering i skolan
Det finns ingen statistik på särskilt stöd på gymnasiet. Anna Öhman presenterade sina preliminära resultat på konferensen, en studie som ska vara klar till våren.
Relationerna till lärare och kompisar är viktiga visar Örebroforskaren Anna Öhman i sin studie av särskilt stöd i gymnasieskolan.
Hon deltog i den första nationella konferensen om inkludering, arrangerad av Örebro universitet.
Idag finns ingen statistik på omfattningen av särskilt stöd till elever på gymnasieskolor i Sverige.
– Vi vet att det ser väldigt olika ut på grundskolor, men vi har ingen bild av hur särskilt stöd används på gymnasiet, säger Anna Öhman. Hon har jobbat som gymnasielärare och har egen erfarenhet av att elever hoppar av eftersom de inte hänger med i undervisningen.
Resultaten som presenterades på konferensen är preliminära och studien beräknas vara klar i vår och innefatta elevernas och personalens erfarenheter.
Planen är att konferensen om inkludering ska bli årlig.
– Idag används inkludering vårdslöst och okunnigt i debatten. Vi vill skapa en mötesplats för forskning och praktik för att öka kunskapen, säger Anette Bagger, biträdande lektor knuten till forskargruppen Specialpedagogik, utbildning och lärande.
Begreppet inkludering finns med i de 73 punkterna i Januariavtalet, regeringens reformagenda tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna. Där står under rubriken skolan att ”Inkluderingstanken har gått för långt: gör det lättare att få särskilt stöd i mindre undervisningsgrupp”.
– För oss handlar det inte om att barnen ska vara med i klassrummet hela tiden. Inkludering är så mycket mer, säger Anette Bagger.
Grunden till inkluderingen finns i skollagen som säger att alla barn har rätt till utbildning. Anette Bagger hänvisar också till bland annat FN:s Salamancadeklaration om elever med behov av särskilt stöd.
– En funktionsnedsättning ska inte hindra rätten till utbildning och möjligheter att kommunicera. Om vi inte jobbar för inkludering - vilka barn ska då bort? Det blir otäckt att följa den tanken, säger hon.
Bredd på forskningen
I forskargruppen Specialpedagogik, utbildning och lärande handlar det om inkludering, men med olika utgångspunkter i forskningen, till exempel kognitionsforskning, bedömning, språk och handikappvetenskap.
Nu är den första konferensen avslutad och den blev just en mötesplats för forskare och praktiker. På plats fanns förutom specialpedagoger också bland andra arbetsterapeuter, psykologer och skolledare.
– Vi håller fast vid inkludering för kommande konferenser – och att vara en mötesplats. På så vi kan vi bidra till att öka kunskapen i samhället, säger Anette Bagger.
Text och foto: Maria Elisson
Särskilt stöd är insatser som normalt inte går att göra inom den ordinarie undervisningen, och ofta när elevens behov av stöd är mer omfattande och varaktigt.
Skolan gör först en utredning. Rektorn har ansvar för att utredningen sker skyndsamt och beslutar om särskilt stöd. Särskilt stöd måste dokumenteras i ett så kallat åtgärdsprogram, som kan överklagas.