Äldres utmaningar i fokus för studentinnovationer

Handelshögskolan vid Örebro universitet har under flera år gett kursen ”Företagsekonomi, entreprenörskap och idé- och affärsutveckling”, där studenterna får känna på hur det är att vara entreprenör.

I fjol införde Anna Kremel, som ansvarar för kursen och är universitetslektor vid Handelshögskolan, ett nytt moment tillsammans med Alfred Nobel Science Park och Örebro kommun. Nu får eleverna en utpekad målgrupp – äldre och funktionsnedsatta – att arbeta mot och under resans gång har de även möjlighet att få träffa målgruppen öga mot öga för att stämma av sina idéer.

I torsdags förra veckan var den första träffen mellan de båda parterna.

– Studenterna har under några veckor jobbat med en designprocess, för att hitta idéer och grunda dem i en trovärdig miljö och kontext. Från det här problemet mejslar man ut vad man vill specialisera sig på, jobbar fram prototyper och presenterar sin lösning, säger Anna Kremel.

Eleverna har identifierat problem och tagit fram lösningar 

Utmaningen som står i fokus i år är den åldrande befolkningen och hur människor som är äldre eller har en funktionsvariation ska kunna leva ett aktivt, tryggt och självständigt liv i hemmiljö. Utifrån det har studenterna fått identifiera problem och sedan ta fram lösningar.

Nicole Stylin, Ina-Marie Åberg, Louise Samson och Felicia Lindén, som läser biovetenskap med inriktning mot biologiskt entreprenörskap, har utvecklat ett koncept där designklocka möter trygghetslarm.

– Det började med det analoga trygghetslarmet som många äldre har, antingen i hemmet eller på vårdboende. Ett stort problem är att många inte vill ha larmet på sig för att det helt enkelt är för fult. Sedan är de också låsta till hemmet, på grund av en centraldosa som bara fungerar på en plats. Så om man vill ha tryggheten och funktionen hos trygghetslarmet så fungerar det bara hemma. Vi vill göra en produkt som är snyggare och som har fler funktioner, säger Louise Samson och Nicole Stylin fortsätter:

– Designen är viktig, den ska se ut som en accessoar så man inte skyltar med att man bär ett trygghetslarm.

Hur var det att möta er målgrupp och presentera idén?

– Det blir väldigt äkta. Man får verkligen en direktrespons på om de tycker att det är en bra idé och om det är någonting som de tror kommer att fungera. Så det är jättevärdefullt, säger Ina-Marie Åberg.

Är klockan något ni tror att ni kan gå vidare med och förverkliga?

– Ja, jag tycker det känns väldigt verkligt. Och vi kan få hjälp på vägen från alla möjliga aktörer här på skolan och även Drivhuset. Så det känns möjligt att vi ska kunna göra en sådan här grej och fullfölja det, säger Ina-Marie Åberg.

"Har utvecklat något som ger mig frihet"

Några av dem som spanade in trygghetsklockan var Jan Eriksson och Birgitta Wallbom. De gillade idén.

– Jag är imponerad och jag ser potentialen. De här tjejerna har utvecklat något som ger mig frihet. En sak jag tänkte på också är brottsligheten mot äldre. Om brottslingarna ser en person med ett trygghetslarm, så blir nog den personen mer utsatt. Men det här var ju en helt vanlig klocka, så då syns det inte på samma sätt, säger Birgitta Wallbom och Jan Eriksson fyller i:

– Frihet och trygghet, i stället för det där fula larmet som man annars ska ha på sig.

Att Alfred Nobel Science Park väljer att engagera sig i projektet är just för att kunna stötta studenterna som vill gå vidare med sina innovativa idéer, förklarar Ingela Ernestam, som är ansvarig för profilområdet Hälsa, vård och omsorg.

– Det här bidrar till utveckling av nya lösningar och innovationer som ska gynna äldre och personer med funktionsvariationer. Där kan vi vara med för att se om någon av de här idéerna kan utvecklas vidare och hur vi i så fall kan hjälpa till att göra det.

Ska presentera vetenskaplig artikel om metoden

Anna Kremel har, tillsammans med Katarina Wetter Edman, skrivit en vetenskaplig artikel om metoden att arbeta med entreprenörskap. Artikeln ”Implementing design thinking as didactic method in entrepreneurship education”, ska presenteras på forskningskonferensen European Academy of Design, i Dundee i Skottland under april och därefter publiceras i The Design Journal.

– Vi har sett att vi kan våga lita på den här modellen, att den fungerar. Det är ett sätt att arbeta med entreprenörskap, som det annars kan vara lite svårt att få till i den här typen av kurser. Att studenterna verkligen får känna på de utmaningar man ställs inför som entreprenör, det tycker vi att vi har lyckats med.

Vad är målet med kursen?

– Målet är att studenterna ska lära sig den här processen och känna på det sättet att arbeta. Den här modellen kan man ta med sig och använda i olika sammanhang, oavsett om det är i entreprenörskap, projektarbete eller om man ska skriva en uppsats. Men framförallt har vi nog studenter som tänker sig starta någon form av företag i framtiden, säger Anna Kremel.

Nu kommer studenterna att sammanställa de synpunkter som kommit in från målgruppen och sedan arbeta vidare med sina innovationer. Den 4 juni presenterar de sina resultat vid en minimässa i Novahuset.

Text och foto: Jesper Eriksson