Universitetet satsar 55 miljoner på infrastruktur för forskningen
Åke Strid.
Örebro universitet fortsätter att bygga en infrastruktur i toppklass för sin forskning. I år investerar man bland annat i teknik för hantering av stora datamängder.
– Beslutet innebär att vi fortsätter stärka vår position som ett universitet med framstående forskning, säger Åke Strid, dekan vid Fakultetsnämnden för ekonomi, natur- och teknikvetenskap och ansvarig för satsningen.
Satsningen har sin grund i en uppmaning från utbildningsdepartementet om att landets universitet och högskolor måste ta större ansvar för infrastrukturen avseende sin forskning. Det handlar enkelt uttryckt om att ha rätt teknik och utrustning på plats för att forskning på hög nivå ska kunna bedrivas.
Detta ledde till att Örebro universitet genomförde ett pilotförsök där man, efter ett utlysningsförfarande, i juni 2017 beslutade om investeringar för cirka 27 miljoner i utrustning för bland annat biomedicin, kemi, maskinteknik och kriminologi.
En revolution på gång
I år följer universitetet upp pilotförsöket med en satsning på teknik och personal som behövs för att kunna hantera stora mängder forskningsdata, så kallad big data.
– För en människa är det omöjligt att försöka bringa ordning i enorma datamängder. Det medför två saker: Dels måste man kunna lagra den här mängden data, dels måste man få något vettigt ur den. Det är vad vi gör nu, investerar i teknik och resurser som möjliggör detta, säger Åke Strid.
Han tillägger:
– Det är en revolution på gång när det gäller produktion och genererande av data. Utvecklingen är lika viktig för teknik som medicin och humaniora – alla forskningsfält.
Kvalificerade forskningsprojekt
Inköp av lagringsutrymme, tillgång till eller egen etablering av databaser och arbetstid för specialister inom datahantering ingår också i årets satsning, där summan landar på cirka 27,5 miljoner kronor.
Stödet delas i första hand ut till sökanden som är involverade i högt kvalificerade forskningsprojekt. Universitetet prioriterar även infrastruktur som är av intresse för många forskare och stora forskargrupper.
– Andra prioriterade områden är forskning där man kan räkna med omfattande stöd från externa finansiärer. Vi ser även till att stötta infrastruktur som är viktig för våra strategiska forskningsområden, säger Åke Strid.
Totalt cirka 55 miljoner kronor
Stödet för forskningsinfrastruktur omfattar finansiering av engångskostnader, fleråriga avskrivningar på instrument och apparatur och arbetstid för systemutvecklare och datamanagers, det sistnämnda i två respektive fyra år. Totalt har universitetet beslutat om ett stöd på cirka 55 miljoner kronor för forskningsinfrastruktur under de närmaste åren.
Text och foto: Mattias Frödén