Stor satsning på att utveckla högskolepedagogiken

Satsningen på högskolepedagogik utmärks av sin bredd – tio nya lektorat kopplade till ämnen och fyra nya centrala tjänster med övergripande ansvar för olika områden.

– Vi ligger långt framme på Örebro universitet och med denna satsning vill vi nå ännu längre genom att koppla utvecklingen av pedagogiken till forskning, säger Kristin Ewins, föreståndare för PIL och ansvarig för satsningen på högskolepedagogik.

 Åtta av tio lektorer har börjat sina nya tjänster där de på halvtid ska arbeta för att utveckla undervisningen. Forskning är grunden för att förbättra pedagogiken inom ett ämne, program eller på institutionen.

– Det handlar både om praktiskt pedagogiskt utvecklingsarbete och praktiknära forskning med mål att förändra utbildningen, säger Kristin Ewins, som understryker vikten av att bygga upp former för stöd, erfarenhetsutbyte och utbyte av nya kunskaper kolleger emellan.

Bakgrunden till satsningen på högskolepedagogik är bland annat en efterfrågan från både lärare och studenter.

– Rent allmänt är högskolepedagogiken utmanande och många lärare upplever att de behöver stöd för att kunna nå en hög kvalitet. Vi har även fått signaler från studenter att undervisningen inte alltid fungerar, säger Kristin Ewins.

– Vi har länge haft idéer och fått inspel på förändringar från lärare, chefer och studenter, men inte haft möjligheter att satsa riktigt – förrän nu, säger hon.

Satsningen på högskolepedagogik sker i samarbete med studentkåren och på vissa institutioner är även studenter direkt involverade i utvecklingsarbetet.

För att ytterligare stärka kvaliteten i utbildningen har ett utbildningsstrategiskt råd inrättats:

 – Det finns ett antal principiella frågor där vi behöver komma överens på övergripande nivå inte minst när det gäller kvalitetssäkring. Rådet kommer att ”äga” vårt kvalitetssystem, men också till exempel bereda beslut om fördelning av utbildningsanslaget och framtida strategiska satsningar inom utbildningsområdet, säger Anna-Karin Andershed.

Desiree Wiegleb Edström, medicin, är en av de åtta lektorer som redan börjat sina nya tjänster.

– I sjukvården arbetar vi allt mer i team, och läkare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och andra yrkesgrupper måste lära känna varandras professioner. Det kräver en utveckling av pedagogiken. Det kan vara att hitta nya former för digital teknik, till exempel att använda sig av virtuella patienter, säger hon.

Andra ämnen som fått dessa specialdestinerade tjänster är psykologi, omvårdnadsvetenskap, företagsekonomi, sociologi, statskunskap, musikvetenskap och hälso- och vårdvetenskap. Under våren tillkommer en tjänst i kriminologi och en kopplad till civilingenjörsutbildningen.

Fyra nya centrala tjänster

Den centrala funktionen för högskolepedagogik innebär också att PIL förstärks med fyra nya tjänster som pedagogiska utvecklare med inriktning mot digitalt lärande, hållbar utveckling och jämställdhetsintegrering. Inom PIL finns redan fem tjänster med liknande övergripande uppdrag.

Ett konkret delmål för satsningen är att förnya den 10 veckor långa utbildningen i högskolepedagogik som alla nyanställda lärare får.

Medvetenheten om vikten att utveckla högskolepedagogiken finns sedan en tid nationellt. Det är bredden som utmärker satsningen på Örebro universitet. Den halvtid i de nya tjänsterna som ska läggas på utveckling av högskolepedagogiken finansieras av centrala medel, och är ett projekt på tre år som ska utvärderas.

– Den här satsningen har fått stor uppmärksamhet i sektorn och många uttrycker stor entusiasm, inklusive jag själv. Det är oerhört inspirerande att möta den här gruppen av personer. Mina förväntningar är höga och jag tror vi kommer att kunna åstadkomma någonting riktigt bra. Jag hoppas förstås att vi ska se resultat, en del snabbt, men också kunna identifiera sådant som ger avtryck på lång sikt och som skapar en grund för en förnyad satsning, säger Anna-Karin Andershed

Text: Maria Elisson
Foto: Maria Elisson och Kicki Nilsson /Icon