Ska ta reda på hur kunskap om miljön formas för beslutsfattare
Hur ska kunskap om miljön utformas för att kunna användas av beslutsfattare? Denna fråga är utgångspunkten för det projekt som Örebrosociologen Rolf Lidskog har fått tre miljoner kronor från Formas för att studera.
– Miljöfrågan är extremt komplicerad och ska vi hitta vägar framåt måste vi använda oss av både naturvetenskap och samhällsvetenskap, säger Rolf Lidskog, professor i sociologi.
Ett av de mest ambitiösa försöken enligt honom är IPBES, en mellanstatlig organisation som sammanställer och bedömer tillståndet i världen för den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster. I sitt arbete tar IPBES med såväl naturvetenskaplig som samhällsvetenskaplig kunskap, men även andra former, som till exempel kunskap hos urfolk.
– Vetenskap är givetvis viktig, men många miljöproblem kräver ett bredare underlag. IPBES arbetar för att skapa just bred, relevant och trovärdig kunskap för att fatta politiska beslut. Därför är det angeläget att studera hur organisationen lyckas med sitt viktiga arbete, säger Rolf Lidskog.
Hur faktiskt lösa miljöproblem
Tidigare forskning har visat att det är en balansgång för internationella expertorganisationer att leverera kunskap som är trovärdig samtidigt som den ska vara begriplig och användbar för mottagarna.
– Eftersom IPBES har ett unikt och innovativt upplägg kommer resultaten från denna studie även att bidra till andra miljöområden eftersom relationen mellan vetenskap, politik och samhälle är centralt om vi vill ha kunskap som faktiskt kan lösa miljöproblem, säger Rolf Lidskog.
Nyligen fick han också ett anslag på fyra miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att studera hur expertis formas inom IPBES och IPCC, mer känd som FN:s klimatpanel.
– Projekten kompletterar varandra. Studien som fått anslag av Vetenskapsrådet handlar om samspel och hur miljöexpertis balanserar mellan vetenskap och samhälle. Det här projektet handlar renodlat om hur kunskapen kommer till, säger Rolf Lidskog