Ska studera meningokockinfektioner
Menigokockbakterier kan hos vissa personer orsaka svår hjärnhinneinflammation och blodförgiftning, medan andra kan vara bärare av bakterien utan att bli sjuka. Örebroforskaren Berhane Asfaw Idosa har fått nästan 2 miljoner från KK-stiftelsen för att ta reda på om det är samma bakteriestammar som finns hos båda grupperna och vilken roll immunsystemet har för utvecklingen av meningokockinfektioner.
Meningokocksjukdom är en akut insättande febersjukdom som brukar ge hjärnhinneinflammation med svår huvudvärk, kräkningar och nackstyvhet. Den allvarligaste formen kännetecknas av blodförgiftning (sepsis) med hudblödningar och sjunkande blodtryck.
Större utbrott av meningokocksjukdom har under senare år rapporterats bland annat i Afrika, söder om Sahara.
Källa: folkhalsomyndigheten.se
– Syftet med projektet är att få förståelse för samspelet mellan bakterier och människan vid meningokockinfektion och på så sätt få bättre strategier för sjukdomsbekämpning, säger Berhane Asfaw Idosa, forskare i biomedicin vid Örebro universitet.
Ungefär tio procent av alla människor bär på meningokockbakterien men väldigt få insjuknar – mindre än hundra personer årligen i Sverige. I andra delar av världen, särskilt mellersta Afrika, är meningokocksjukdom betydligt vanligare. Bakterien sprids genom nära kontakt, via hosta eller saliv, och drabbar framför allt barn och unga vuxna.
– De människor som bär på bakterien utan att själva uppleva några symptom fungerar som reservoarer för bakterierna. Därför är det viktigt att få kunskap om bärarskap för att öka förståelsen av utvecklingen av meningokocksjukdom, säger Berhane Asfaw Idosa.
Information om bakteriestammar som orsakar meningokockinfektioner och större utbrott av meningokocksjukdom är i dag väldokumenterad. Samtidigt vet forskarna runt om i världen väldigt lite om de bakteriestammar som ungefär tio procent av befolkningen bär på.
– Målet är att ta reda på hur många människor som är bärare av bakterien utan att uppvisa några sjukdomssymptom i Sverige och i Etiopien, som ligger i det så kallade Afrikas "meningitbälte". Vi kommer också att studera vilken typ av meningokocker dessa individer bär på och hur länge, säger han.
Immunförsvarets roll
I sin studie kommer Berhane Asfaw Idosa också att undersöka genetiska faktorer som kan kopplas till varför vissa individer får livshotande symptom av meningokocker och andra inga alls.
– Vår hypotes är att proteinet NLRP3, som reglerar det medfödda immunförsvaret, spelar en viktig roll för utveckling av infektionssjukdomen respektive bärarskap utan symptom.
Forskarna har tidigare sett att det finns ett samband mellan olika genvarianter som reglerar NLRP3-proteinet och ökad risk för sjukdomsalstrande inflammation och oreglerad produktion av ett annat protein, IL-1. Det senare proteinet produceras i stora mängder vid både hjärnhinneinflammation och blodförgiftning orsakad av meningokocker.
Text och foto: Jasenka Dobric