Så blev forskning och företagande en yoghurt till hjälp för hiv-smittade
Barn i Mwanza dricker den probiotiska yoghurten som deras företagarmammor fick möjlighet att göra och sälja. Mammornas inkomster gjorde det möjligt för barn att gå i bättre skolor
Istället för den trygga tillvaron som mikrobiolog i ett labb valde forskaren Gregor Reid att samarbeta med en läkare. Misstänksamma kritiker undrade varför. Själv hade han ett mål – att hans forskning skulle vara till nytta.
– Jag har alltid drivits att viljan att kunna påverka andras liv. Det spelade ingen roll för mig att andra förlöjligade det jag höll på med. Jag vägrar att låta mig låsas in i en box.
Professor Gregor Reid är i sin person både forskare och företagare, den kombination som omfattas av Biovetenskapligt program, inriktning mot biologiskt entreprenörskap vid Örebro universitet. Hans forskning handlar i huvudsak om probiotika, nyttiga mikroorganismer, och han har hittills 28 patent på probiotiska produkter.
Studenten: "Lärarna ger oss möjlighet att lyckas"
I höstas besökte hans Örebro universitet för att träffa studenter i den första kullen på utbildningen. Och han var imponerad av den förmåga att tänka nytt och konstruktivt som han mötte.
– Studenterna fick en timma på sig att komma med en idé om ett företag utifrån biovetenskap. Efter en timma fanns flera uppslag. Bara så där!
Bakterier färgar kläder
Ett förslag var att använda bakterier för att färga kläder istället för de kemikalier som idag orsakar massiv miljöförstöring. Ett annat var individuellt anpassad probiotika i form av godis. Båda imponerade på Gregor Reid som har en lång egen erfarenhet av att skapa förutsättningar för att använda mikroorganismer i människans tjänst.
Grunden för hans produktutveckling på vetenskaplig grund är Lactobacillus, en mjölksyrebakterie som är en råvara till olika former av probiotika, där probiotika i sin tur påverkar hälsan positivt.
I mitten av 80-talet tog Gregor Reid sitt första steg som företagare.
– Jag hade ingen aning då om hur man driver ett företag, konstaterar han nu 30 år och många företag senare.
Men det är inte vilka företag som helst, utan de har drivits av hans vilja att produkterna ska komma människor till nytta.
I mitten av 90-talet fick han en kollega från Kenya. I samma veva kom dåvarande hiv-ambassadören för FN, kanadensaren Steven Lewis på besök på universitetet, med en uppfordrande maning: ”Varför hjälper ni inte till i hiv-krisen?”
Detta gav impulsen till alldeles speciellt företagsprojekt, med start i Tanzania.
– Lösningen var inte ett plan som flyger in och sedan tillbaka igen. Lösningen var att ge människorna lösningen själva.
Och den lösningen gav möjlighet till kvinnor att bli entreprenörer. Tio kök sattes upp där kvinnorna tillverkade en probiotisk yoghurt. Varje dag fick de köpa en probiotisk substans på ett institut, sedan tillreda yoghurten för att sälja den.
Lindrar symptom av hiv
Vinsten var mångfaldig. Ett var att hiv-sjuka fick tillgång till hälsosam föda. Gregor Reid poängterar att probiotikan inte botar eller behandlar hiv. Däremot leder den till bättre hälsa i form mindre diarréer, minskad trötthet, utslag och andra symptom. En annan vinst var social – minskat våld mot kvinnor eftersom män insåg att yoghurten gav inkomster.
Denna satsning på probiotisk yoghurt har ha tagit många vändningar och stött på en del motstånd. Men företagsamheten finns kvar, numera spridd till grannländerna Kenya och Uganda, sponsrade av kanadensiska staten.
Lactobacillus har spelar huvudrollen i andra projekt.
– I korthet har jag använt väl känd vetenskap och sedan utvecklat affärsidéer, med ett humanitärt syfte. Vi kan inte stoppa det onda, men göra så att människor lever längre och bättre med mycket enkla medel.
Allt kan fermenteras
Fermenterad mat, som den probiotiska yoghurten, är egentligen traditionell föda i Afrika, ett kosthåll som trängts ut av ”moderna” produkter. Gregor Reid ser också en framtid där erfarenheterna från de afrikanska länderna kan komma till nytta i hans hemland Kanada.
– Allt kan fermenteras och det gäller att utnyttja de lokala förhållandena, säger han.
För Gregor Reid, som började sin karriär som vetenskaplig rebell, gäller det att tänka lateralt för dagens studenter i biovetenskap.
Han får medhåll av Jana Jass, professor i biologi:
– Vi ger studenterna verktyg att utveckla idéer och ta kontroll över hela processen. Även om man inte blir företagare har man nytta av den kunskapen eftersom samma också gäller för att utveckla biologin i sig, säger hon.
Företagsvärlden präglas av konkurrens, så också universitetsvärlden.
– Örebro universitet har hittat en nisch. Det gäller att ha något unikt att erbjuda, som denna utbildning, säger Gregor Reid.
Text: Maria Elisson
Foto: Privat och Maria Elisson