Rekordstor konferens om ambulanssjukvård i Örebro

Konferensen arrangeras av Örebro Region län, Örebro universitet och Föreningen för ledningsansvariga inom svensk ambulanssjukvård. Karin Hugelius ansvarar för programmet. 

- Vi är extra stolta över programmet med över 40 föreläsare som i princip alla är forskare eller presenterar forskningsanknutna nyheter, säger Karin Hugelius, ambulanssjuksköterska i Region Örebro län och universitetslektor vid Örebro universitet. 

Konferensen samlar chefer, ambulanssjuksköterskor, studenter och personal från SOS Alarm och sjukvårdens larmcentral. Den har funnits i över 10 år och i år blev det publikrekord. 

- Jag tror att det beror på att programmet ligger nära vardagen för ambulanspersonalen och bygger på forskning, säger Karin Hugelius.

Hur ambulansen används

En av presentationerna görs av Erik Höglund. Han är doktorand vid Örebro universitet och ambulanssjuksköterska och berättar om sin forskning som handlar om patienter som inte ambulanspersonal tar med utan som hänvisas till andra vårdformer eller transportmedel. 

- I Örebro har vi ett fåtal ambulanser och de måste användas till dem som har störst behov. Vissa patienter behöver akutvård men behöver inte ta sig till sjukhuset med ambulans. Men det handlar också om patienter som kan få hjälp av primärvården.

Datainsamlingen visar att under ett år i Örebro region var det knappt 3 000 personer som hänvisades vidare av ambulanspersonal. Målet är att förbättra patientbemötandet och de riktlinjer som finns för att ambulanserna ska användas så resurs- och kostnadseffektivt som möjligt.

En av två professorer inom akutsjukvård

Vid Örebro universitet finns en av Sveriges två professorer inom akutsjukvård: Lisa Kurland. Hon är akutläkare och på konferensen berättar hon om hur ambulanspersonalen kan känna igen patienter som drabbats av sepsis, det vill säga blodförgiftning, i ambulansen. 

- De definitioner på sepsis som finns passar inte oss inom akutsjukvården utan bygger på prover som tar ett par timmar att få svar på. Vi behöver sätta in behandling inom en timma. 

- Idag identifierar vi ungefär 25 procent av patienter som har sepsis. Det är lågt och med ett screeningverktyg skulle vi kunna öka identifieringen, säger Lisa Kurland.

Hennes forskargrupp arbetar därför med just detta. De har samlat in data om patienter med infektion – ungefär 850 patienter ingår i studien. Nu analyserar de informationen. 

Muskler i mage och rygg

Ett av inslagen handlar om ambulanssjuksköterskornas hälsa. Martin Eriksson Crommert är sjukgymnast och forskar om muskler i mage och rygg - och ryggsmärta. 

Se film med Martin där han berättar på tre minuter: Är tvättbrädan nödvändig? Del 1 och Del 2. 

- Åtta av tio får någon gång ont i ryggen och 80 procent av dessa får aldrig en diagnos, säger han.

Det är svårt att veta var smärtan kommer ifrån och dessutom spelar psykologiska faktorer en viktig roll – speciellt när akut smärta övergår i långvariga problem. 

- Ryggen ska klara av både rörelse och belastning. Dessutom är vi skapta på olika sätt. Jag har fötter som vinklas lite utåt. Det gör att jag troligtvis skulle få ont om jag skulle bli hockeymålvakt eftersom jag då skulle bli tvungen att vinkla fötterna inåt hela tiden, säger Martin Eriksson Crommert. 

Hans budskap är att vi måste anpassa efter individen och inte efter uppgiften. Två ambulanssjuksköterskor ska alltså inte göra allt på samma sätt.

- Jag kan inte ge några råd som gäller alla, säger Martin Eriksson Crommert. 

Text och foto: Linda Harradine