Örebroforskare skapar innovationer – för ett bättre samhälle
Josefin Stålbert och Jenny Alsarve jobbar med integrationsprojektet Familjekompis.
Forskning som bidrar till att lösa samhällsutmaningar stod i fokus när årets deltagare i Social Impact Lab vid Örebro universitet presenterade resultatet av sina arbeten. – Det är så givande och roligt att komma ut ur ”forskningsbubblan”, säger Jenny Alsarve, som jobbat med Familjekompis, en modell bidrar till ökad integration i Örebro.
Innovation som löser samhällsutmaningar
* Social Impact Lab finns för att forskning och kompetens vid Örebro universitet ska lösa samhällsutmaningar.
* Varje år deltar mellan sex och åtta personer, som en dag i veckan ägnar sig åt att utveckla sin idé tillsammans med de övriga deltagarna i Social Impact Lab. I stödet ingår även rådgivningssamtal och ett idéutvecklingsprogram.
* Social Impact Lab startade 2017 och är en del av ORU Innovation som ingår i Örebro universitet Holding AB.
* Social Impact Lab ingår också i projektet ÖMSesidig Access för Innovationskraft, som stärker innovationskraften hos små och medelstora företag i Östra Mellansverige och är ett samverkansprojekt mellan Linköping, Uppsala och Örebro universitet.
Under 2018 har sex forskare och lärare från olika institutioner vid Örebro universitet och en utvecklingsledare från Region Örebro län deltagit i Social Impact Lab vid Örebro universitet. Social Impact Lab är en innovationsmiljö, där fokus ligger på sociala innovationer som kan lösa samhällsutmaningar.
Igår presenterade deltagarna resultatet av sina arbeten under året. Jenny Alsarve, forskare i sociologi, har jobbat med verksamheten Familjekompis, som syftar till att skapa möten mellan etablerade och nya svenska familjer.
– Många svenska städer är kraftig segregerade, inte minst Örebro. Många tänker kanske på områden som Vivalla och Oxhagen, men faktum är att till exempel Adolfsberg och Brickeberg är lika segregerade.
Det är Studieförbundet Bilda som driver Familjekompis, som under året fört samman över 40 familjer. Förutom en ökad förståelse och inblick i andra kulturer ser Jenny Alsarve också att deltagarna ökar sina språkkunskaper, får en hjälp i vardagen med till exempel myndighetskontakter och att det utökade nätverket så småningom också kan vara till nytta i arbetslivet.
Josefin Stålbert på Studieförbundet Bilda är en av initiativtagarna till Familjekompis och hon är lyrisk över samarbetet med Örebro universitet och Jenny Alsarve.
– Det är avgörande för verksamheten att vi har kunnat jobba tillsammans med Jenny som forskare. Tack vare henne kan vi se och mäta effekterna av det vi gör, och hennes stöd och engagemang har varit ovärderligt när det gäller att vidareutveckla idén med Familjekompis, säger hon.
Kortlek stärker föräldrar
Terese Glatz, lektor i psykologi, har under sitt år vid Social Impact Lab tagit fram en kortlek som ska stötta föräldrar i sitt föräldraskap.
– Forskning visar att föräldrar som känner sig trygga i sin föräldraförmåga också får tryggare barn, men alla föräldrar stöter någon gång på utmaningar. Jag har länge bedrivit grundforskning inom det här området och kände att jag ville komma ur min ”forskningsbubbla” och samverka med familjecentraler, men från början visste jag inte hur.
Tack vare deltagandet i Social Impact Lab har Terese Glatz kunnat inleda ett samarbete med en referensgrupp som består av sex kuratorer från familjecentraler i Örebro och Kumla kommun. Under våren ska kuratorerna testa kortleken ”Föräldraskapsleken” i praktiken vid familjecentralernas Öppna förskolor.
– Målet är att väcka dialog kring viktiga frågor i föräldraskapet, både i dialog med kuratorerna och i ett erfarenhetsutbyte mellan föräldrar.
Resultatet ska sedan utvärderas, och på sikt hoppas Terese Glatz att kortleken som metod ska kunna användas på fler familjecentraler.
– För mig har Social Impact Lab inneburit en unik möjlighet att börja samverka med samhället. Jag ser det som en förlängning av min forskning, som jag inte har haft förutsättningar att hinna med förut.
Startat eget företag
En av deltagarna i årets omgång av Social Impact Lab har redan hunnit starta eget företag. Kristina Collén har under året både skrivit en barnbok och tagit fram Alma-modellen, som är ett utbildningsmaterial om barn med funktionsvariationer som riktar sig till pedagoger och annan personal inom skolan.
En annan idé som fått stor spridning kommer från Simon Schierup, universitetsadjunkt på Musikhögskolan. Han har skapat Spelrum, som är en kreativ arena för kulturella möten, och som arrangeras tillsammans med Kulturskolan i Örebro, med stöd från Länsstyrelsen. Det började med musik, men har nu växt till att omfatta även konst, dans och mat.
– Det finns en vilja hos många att jobba med kulturell mångfald, men ofta resulterar det i insatser om och för, i stället för av och med, etniska minoriteter. Spelrum är ett sätt att jobba mer dynamiskt, säger han.
Viktiga samarbeten med samhällsaktörer
Snart går Social Impact Lab in på sitt tredje år, men tanken är att deltagarna från de två tidigare åren ska hänga kvar i gemenskapen och fortsätta att utbyta idéer och erfarenheter. Anna Ragén, som är vd för Örebro universitet Holding AB, där Social Impact Lab ingår, ser stora möjligheter inför framtiden.
– Jag är så stolt över att se att deltagarna i Social Impact Lab både i år och de som var med förra året har kommit så långt. De samverkar och jobbar tillsammans med organisationer och samhällsaktörer. Forskning från Örebro universitet kommer verkligen till nytta, säger hon.
Text: Anna Lorentzon
Bild: Jesper Eriksson
Så gick det för deltagarna i Social Impact Lab 2018
Jenny Alsarve vid Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap har tillsammans med Studieförbundet Bilda jobbat med att utvärdera och vidareutveckla Familjekompis, en modell som jobbar för integration och mellanmänskliga möten.
Simon Schierup på Musikhögskolan har skapat Spelrum, en kreativ arena för kulturella möten, som till en början handlade om musik men som under året vuxit till att omfatta även konst, dans och mat. Spelrum är ett samarbete mellan Musikhögskolan och Kulturskolan i Örebro.
Kristina Collén vid Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, har skrivit en barnbok och tagit fram Alma-modellen, som är ett utbildningsmaterial för pedagoger och skolpersonal om barn med adhd och autism. Malmens skola i Kumla kommer att vara med i ett pilotprojekt under våren.
Jürgen Degner vid Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete planerade först att starta ett eget behandlingshem. I dag jobbar han i stället som verksamhetsutvecklare på MittHem, som är ett rehabiliteringsboende med inriktning psykiatri i Gyttorp, med målet att professionalisera arbetet med klienter som har komplexa, psykosociala problem.
Terese Glatz vid Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete har skapat ”Föräldraskapsleken”, en kortlek som ska användas vid familjecentraler i Örebro och Kumla som ett sätt att stötta föräldrar i sin föräldraroll.
Per Forsberg vid Handelshögskolan jobbar med att ta fram en digital lösning som ska göra föreningsarbete mer demokratiskt och rättvist. Under 2019 ska en förening testa metoden i praktiken.