This page in English

Ilaria Pitti om sin tid i Örebro – ”Jag har blivit en bättre forskare och stärkt mitt cv"

Ilaria Pitti

En tid präglad av samarbete och hjälpsamma kollegor. Men framför allt – en handledare som varit till otroligt stor hjälp. – Jag har lärt mig massor under min tid här och Erik Amnå är en fantastisk handledare, säger sociologen Ilaria Pitti från Italien.

Ilaria Pittis tips för en bra ansökan

* Låt dig inte avskräckas av det krångliga språket i ansökningsformulären eller av den hårda konkurrensen.

* Starta i god tid, minst 4-5 månader i förväg. En bra ansökan kräver många omarbetningar.

* Ta kontakt med forskare som fått anslaget förut. Läs deras ansökningar. Det behöver inte vara forskning som rör just ditt område, men det hjälper dig att förstå hur en ansökan ska utformas och vilka krav som EU ställer.

* Fokusera inte enbart på ditt forskningsprojekt. Alla delar i ansökan är viktiga, till exempel etiken och hur forskningsresultatet ska spridas.

* Var ambitiös men lova inte för mycket. Det du skriver i ansökan måste du kunna leverera.

Hon kom till Örebro hösten 2016 för att under två år studera hur politisk aktivism växer fram hos ungdomar i Sverige och Italien. Anledningen till att hon kunde komma hit var att universitetet fått ett anslag från EU-kommissionens Marie Skłodowska-Curie Actions Individual Fellowships, MSCA-IF. Det är en del av EU:s stora forskningsprogram Horizon 2020.

Ett erkännande för forskningsmiljön YeS (Youth & Society) och forskningsgruppen Civic, konstaterade hennes handledare Erik Amnå, professor i statskunskap, när beskedet från EU kom. 

– Vi har fått anslaget i hårdast tänkbara konkurrens och av de fyra anslag från EU som jag fått sedan 2005 är detta det främsta, förklarade han våren 2016.

Det var under Ilaria Pittis tid som doktorand i sociologi vid universitetet i Bologna som hon stötte på Erik Amnås namn. En artikel han hade skrivit tillsammans med Joakim Ekman (”Political participation and civic engagement: Towards a new typology”) gjorde stort intryck på henne. 

– Det som stod i artikeln var till stor hjälp för mig och min forskning, berättar hon.

Det var Ilaria Pitti som tog initiativet till ansökan. Hon hade en postdoc-tjänst vid universitetet i Bologna när hon mejlade Erik Amnå och frågade om han ville bli hennes handledare. Hon berättade kort om sin forskningsidé och bifogade sitt cv.

Svaret blev positivt, både från Erik Amnå och senare även från EU-kommissionen när universitetets ansökan hade beviljats.

– Jag ville fortsätta med den forskning jag sysslade med i Italien men också forska i ett annat land, för att kunna göra jämförande studier. Anledningen till att jag sökte mig till Sverige var i första hand Erik.

Tidigt ute

Ilaria Pitti skrev merparten av ansökan, även om det är värduniversitetet som formellt ansöker om de här anslagen. Hon var tidigt ute i ansökningsprocessen. Tio månader innan tiden gick ut skickade hon mejlet till Erik Amnå. Hon tog även kontakt med andra forskare som fått anslaget från forskningsprogrammet. Dessutom hade hon tidigare skrivit andra ansökningar till Horizon 2020, vilket hon hade stor nytta av.

– Jag jobbade ju inte aktivt med ansökan i tio månader, men det är bra att vara ute i god tid eftersom man ofta måste göra ändringar och skriva om.

Erik Amnå.

Erik Amnå.

Hon är mycket nöjd med sin tid på Örebro universitet. Precis som det var avsett har hon utökat och förstärkt sitt internationella nätverk. Hon har fått nya teoretiska och metodologiska kunskaper, Örebrokollegorna har varit stöttande och klimatet är öppet och välkomnande.

– Jag gillar kulturen ni har här i Sverige. Till exempel är relationen mellan en doktorand och en professor mer avslappnad än vad jag är van vid.

På turné

Ilaria Pitti har även fått resa till en rad länder för att föreläsa, delta i konferenser och i olika kurser. I februari var hon till exempel i Sydafrika och framöver väntar Kanada och Australien.

– Jag har praktiskt taget varit på turné, säger hon.

Framför allt lyfter hon fram Erik Amnå och hans insatser.

– Han har varit otroligt stöttande samtidigt som han litat på mig och gett mig stort ansvar. Här har jag blivit en självständig forskare och det är mycket tack vare honom.

Tanken med hennes tid i Örebro är att hon ska få hjälp med att bli en internationellt framstående forskare och forskningsledare. Vid sidan av forskningen har hon därför fått gå en avancerad statistikkurs. Däremot har universitetet inte kunnat ge Ilaria Pitti den utlovade kursen i akademiskt ledarskap.

Men det problemet har Erik Amnå löst genom att köpa in en motsvarande utbildning på University of Sydney, Australien. Dit åker Ilaria Pitti i sommar för att arbeta med professor Ariadne Vromen som är specialiserad på unga aktivister som agerar via Internet.

Mer än nöjd

Erik Amnå är mer än nöjd med Ilaria Pittis tid i Örebro. Hon har varit ett värdefullt tillskott till forskargruppen, bidragit med nya impulser och kunskaper.

– Den här gruppen människor som hon har studerat har vi aldrig varit nära tidigare. Hennes forskning har fördjupat vår förståelse för ungas samhällsengagemang. Dessutom är det ju så att varje ny arbetskamrat berikar vardagen och det gäller särskilt en sådan otroligt trevlig människa som Ilaria. Det är inte oväsentligt, att personkemin stämmer, säger Erik Amnå.

Bologna

Bologna

I augusti lämnar Ilaria Pitti Örebro. Hon kommer att fortsätta forska om politisk aktivism hos unga, men var det kommer att ske är inte riktigt klart. Hon har bland annat planer på att ansöka om ett forskningsanslag som kan ge henne en tjänst vid ett tyskt universitet, troligen Goethe University Frankfurt. 

Men hennes långsiktiga mål är en tillsvidareanställning som forskare/biträdande professor vid universitetet i Bologna. Tjänsten kommer att utlysas om ett år och Ilaria Pitti är hoppfull.

– Precis som det var tänkt har tiden vid Örebro universitet stärkt mitt cv rejält och gjort mig till en bättre forskare. Det bästa jag kunde göra vara att åka hit.

Text: Mattias Frödén

Forskar om aktivister på vänsterkanten

Ilaria Pittis forskning i Örebro handlar om att studera aktivister på vänsterkanten, framför allt ungdomar. Hur har deras politiska aktivitet vuxit fram, vad har de influerats av, vilka är deras förebilder?

Till att börja med var hennes tanke att studera grupper som använder sig av våld och andra illegala åtgärder för att uppnå politiska mål. Så har det inte riktigt blivit. Grupperna Ilaria Pitti arbetat med befinner sig däremot i gränslandet mellan det lagliga och olagliga.

– Det kan vara aktioner som husockupationer, demonstrationer utan tillstånd men också sådant som att ge mat och husrum till flyktingar. Det handlar till stor del om civil olydnad, men de här människorna utgör inget hot mot demokratin i vårt samhälle, säger hon.

I den jämförande studien ingår aktivister i Malmö respektive Bologna.

– Jag valde Sverige eftersom det är mycket stor skillnad på hur ungdomarna har det här jämfört med Italien. Det gör det intressant.

Text: Mattias Frödén