Miljoner till psykologiforskare – inleder projekt om hur långa sjukskrivningar kan förhindras
Ida Flink.
Hur kan man förhindra långvarig sjukskrivning hos personer med stress- och ryggbesvär? Det ska tre psykologiforskare vid Örebro universitet ta reda på efter att ha fått fem miljoner kronor från Forte.
– Det har gått fort. Vi fick beskedet om att vi skulle få pengarna i maj och den 1 juli sätter vi igång, säger docent Ida Flink som leder det treåriga forskningsprojektet tillsammans med professorerna Steven J. Linton och Katja Boersma.
Pengarna – fem miljoner kronor – kommer från Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forte.
Tidigare projekt blev lyckat
Trion ingick tidigare i ett forskningsprojekt som var en del av den nationella forskningssatsningen Rehsam (se faktaruta längre ned). Örebroforskarnas studie handlade om att förebygga långvarig sjukskrivning hos personer med ryggsmärta. Individerna som ingick i projektet hade forskarna rekryterat via Landstingshälsan, nuvarande Regionhälsan som bland annat stöttar anställda i Region Örebro län.
– Det blev lyckat, vi lyckades förebygga sjukskrivningar hos deltagarna, säger Ida Flink.
Det nya projektet bygger vidare på den tidigare forskningen och målet är detsamma – att förebygga och förhindra långvarig sjukskrivning. Det finns dock två skillnader: Förutom de med ryggproblem kommer även personer med stressproblematik att ingå i den nya studien. Det handlar om knappt 200 arbetstagare som riskerar att bli sjukskrivna eller som kanske redan är det under kortare perioder.
– I och med att vi hade positiva effekter i det tidigare projektet tänkte vi att samma principer kan tillämpas på stressproblematik. Rygg- och stressproblem hänger dessutom ofta ihop. Och innehållet i insatsen är detsamma nu som då – vi jobbar utifrån KBT-principer med bland annat kommunikation och problemlösning, säger Ida Flink.
Fokusera på arbetsgivare
Den andra skillnaden är att Örebroforskarna nu främst kommer att fokusera på arbetsgivare i stället för att – som tidigare – inrikta sig på enskilda individer med de aktuella besvären. Syftet är att ge chefer och arbetsledare verktyg och metoder för att kunna hjälpa anställda med rygg- och stressproblem.
– Under hösten kommer vi att hålla fokusgruppintervjuer med arbetsledare för att ta reda på vilken hjälp de behöver och vad de saknar för att kunna utvidga och förbättra sina insatser för den här gruppen.
Via Regionhälsan kommer sedan de nära 200 arbetstagarnas närmaste chefer att plockas ut. Det rör sig om 60 arbetsledare som kommer att delas in i två grupper. En grupp kommer att ingå i en arbetsledarutbildning med fokus på kommunikation, problemlösning och tidsplanering. Den andra gruppen ska få en föreläsning om riskfaktorer och åtgärder vid sjukskrivning.
Effekterna av åtgärderna undersöks genom att forskarna mäter sjukfrånvaron hos de anställda samt hur de upplever sin hälsa. När det gäller arbetsledarna kommer utvärderingen ske i form av bedömningar av deras kommunikationsfärdigheter, upplevd stress och hur de trivs med sitt jobb.
Direkt nytta
Liksom det förra projektet handlar även den nya studien om forskning som gör direkt nytta.
– Vi är alla tre legitimerade psykologer och det här är tillämpad forskning där vi får jobba med människor. Det gör också att det är väldigt roligt, det är forskning och kliniskt arbete i ett, säger Ida Flink.
Text: Mattias Frödén
Mer om Rehsam
Forskningsprogrammet Rehsam pågick mellan åren 2010 och 2015. Upprinnelsen var överenskommelsen 2008 om rehabiliteringsgarantin mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.
Samtidigt beslutades att en del av rehabiliteringsgarantin skulle gå till ny forskning inom området. Forskningssatsningen kom att kallas Rehsam.
Inom satsningen utvärderades rehabiliteringsmetoder med uttalat syfte att hjälpa personer bibehålla sin arbetsförmåga och att återgå i arbete efter sjukskrivning. Här öppnades en möjlighet för landstingen att tillsammans med universitet och högskolor vetenskapligt utvärdera nya och befintliga rehabiliteringsmetoder som används i primärvården, företagshälsovården och på specialistkliniker.
Källa: Rehsams receptsamling, skrift utgiven av Sveriges kommuner och landsting.