Hon ska studera religionens roll som brobyggare i kommuner

– Många har en förhoppning om att råden kan bidra till att förhindra och lösa konflikter. Idag finns inte så mycket forskning om religionen som en möjlighet till konfliktlösning, och då främst forskning om hur dessa råd samspelar med formella institutioner som kommuner, säger Ann-Catrin Kristianssen som får ett forskningsanslag på en miljon kronor från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

Interreligiösa råd samlar representanter från olika trossamfund och Ann-Catrin Kristianssen har en pågående pilotstudie i Örebro kommun.

– Där är slutsatsen än så länge att förväntningarna är höga på vad det interreligiösa rådet ska kunna åstadkomma som brobyggare i en segregerad kommun, säger Ann-Catrin Kristianssen.

Den nya forskningen är uppdelad i två faser och börjar med en enkät till samtliga kommuner i Sverige för att kartlägga olika former av organisation för att samla trossamfund. Den följs sedan upp med intervjuer med utvalda representanter för dessa interreligiösa råd.

– Förhoppningsvis ska de mer personliga intervjuerna ge en djupare förståelse för hur frågorna hanteras lokalt, säger Ann-Catrin Kristianssen.

Även etnicitet och kön

Studien utgår från en modell med tre olika former för dialog: en teologisk, en politisk och en konfliktlösande.

I den politiska dialogen kan religionen vara upphov till konflikter. Aktörerna kan genom att samarbete med till exempel myndigheter i viss mån hitta lösningar. Den konfliktlösande modellen används i sin tur i samhällen som genomsyras av religiösa motsättningar. I denna dialog agerar parter för att förändra förhållanden mellan olika grupper.

Ann-Catrin Kristianssen ska pröva dessa teorier mot verkligheten. Hon ska också studera vilken roll etnicitet och kön spelar i de interreligiösa råden och om olika kommuner lär av varandras erfarenheter.

Text och foto: Maria Elisson