Halverad risk för operation vid ulcerös kolit

Under perioden 1963-2010 ökade förekomsten av ulcerös kolit tiofaldigt i Örebro.

– Nya studier är nödvändiga för att ta reda på orsaken till den observerade ökningen men ökande köttkonsumtion i samhället kan ha bidragit, säger Carl Eriksson, specialistläkare på medicinska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro och tidigare doktorand vid Institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet.

Vita blodkroppar stoppas

Huvudsakligen behandlas inflammatorisk tarmsjukdom med mediciner som dämpar inflammation och symtom. Trots det behöver en del patienter opereras. Det kan vara patienter som inte svarat på medicinsk behandling, utvecklat biverkningar eller vid sjukdomskomplikationer.

En viktig orsak till den kraftiga minskningen av operationer är ökad användning av så kallade thiopurinläkemedel som introducerades på 1980-talet.

– Vi har också sett att en ny typ av läkemedel, vedolizumab som hämmar vandring av vita blodkroppar från blodbanan till tarmen verkar vara säkert och effektivt att använda i svensk rutinsjukvård. Jag har undersökt alla patienter i Sverige som startat behandling med vedolizumab under perioden 2014 till 2015, säger Carl Eriksson.

Blodbrist är en vanlig komplikation

Carl Eriksson visar i sin avhandling att blodbrist är en vanlig komplikation vid inflammatorisk tarmsjukdom. Patienter med Crohns sjukdom verkar ha större risk att drabbas.

– Trots att personer med ulcerös kolit oftare har blod i avföringen visar min forskning att blodbrist är vanligare vid Crohns sjukdom. Det är också svårare att komma till rätta med blodbristen vid Crohns sjukdom. En tänkbar förklaring är försämrat järnupptag till följd av inflammation, avslutar Carl Eriksson.

Text och foto: Elin Abelson