Forskning om åderförkalkning och gift i vatten blev en fullträff
Jana Jass leder forskningen som ska ta fram nya metoder för att kartlägga föroreningar i dricksvatten.
En ny metod för att kartlägga föroreningar i dricksvatten. Och en studie om orsaken till att blodkärlen hos vissa personer utvecklar åderförkalkning vilket kan orsaka hjärtinfarkt och stroke. Örebro universitet var ensamt om att få två forskningsprojekt beviljade av KK-stiftelsen för samarbetsprojekt med näringslivet.
KK-stiftelsens program Synergi riktar sig till forskning som KK-stiftelsen definierar som ”en väl avgränsad och för näringslivet relevant frågeställning”.
Forskningsfinansiären KK-stiftelsen har delat ut 80 miljoner kronor till fem universitet och högskolor och Örebro fick två anslag på sammanlagt nära 27 miljoner kronor.
Jana Jass, professor i biologi, leder det ena av projekten - att ta fram en ny metod för att kontrollera om vatten innehåller föroreningar. Forskningen ska göras i samarbete med företag som i sin tur bidrar med drygt 14 miljoner kronor.
– Dagens metoder för att mäta föroreningar är föråldrade och klarar inte av att upptäcka alla faror för människors hälsa i dricksvatten. Vi använder ny teknik som är mycket känslig för farliga nivåer av föroreningar, säger Jana Jass.
Allt mer föroreningar
Idag släpps allt större mängder och allt fler olika föroreningar ut i vatten, som hotar ekosystemen och människors hälsa. Den bakomliggande orsaken är bland annat industrier, urbanisering, global uppvärmning, krig och katastrofer. Det rör sig om både kemiska och biologiska ämnen som skadar hälsan direkt eller sprider sjukdomar.
– Det finns effektiva metoder för att upptäcka dessa hot. Problemet är att hanteringen kräver expertkunskaper och inte kan användas för rutinkontroller av vatten, säger Jana Jass.
Projektets syfte är att med hjälp av datorteknik, så kallad maskininlärning, utveckla en snabb, heltäckande och precis metod för att tolka stora mängder komplexa mätdata och översätta resultaten till riskanalyser.
Maskininlärningen innebär att datorn ska bearbeta befintlig och ny data och ”träna upp” förmågan att upptäcka skadlig effekter genom att särskilja normala variationer i organismernas gener från dem som beror på föroreningar.
Blodfetter och åderförkalkning
Projektet är ett samarbete mellan forskare i biologi vid Centrum för Livsvetenskap, ledda av Jana Jass och Per-Erik Olsson, och forskare på Centrum för autonoma sensorsystem, AASS, ledda av Amy Loutfi och Martin Längkvist.
Företagen i projektet är bland annat Fortum Waste Solutions AB, Mälarenergi AB, Structor Miljöteknik AB och Tyréns AB.
I det andra projektet ska forskarna undersöka om samspelet mellan blodfetter och inflammation kan förklarar skillnaden mellan olika sjukdomar i blodkärlen, som i sin tur beror på åderförkalkning.
En tredjedel av alla dödsfall i världen orsakas av hjärtkärlsjukdomar vilket gör dem till den vanligaste dödsorsaken globalt.
– Den vanligaste bakomliggande orsaken till hjärtkärlsjukdom är åderförkalkning, att kolesterol och immunceller ackumuleras i kärlväggen. Åderförkalkningen leder bland annat till hjärtinfarkt, stroke och benartärsjukdom, så kallad fönstertittarsjuka. Idag är det fortfarande okänt varför vissa individer utvecklar sjukliga förändringar på olika ställen i kärlen, säger Allan Sirsjö, professor i biomedicin och ansvarig för projektet.
Liza Ljungberg, forskarassistent, kommer att leda forskningen som ska ske i tre steg. Första delen är en kartläggning av på vilket sätt celler och blodfetter påverkar inflammation i blodkärlen, både hos friska och personer med kärlsjukdomar.
– Sedan ska vi leta upp biomarkörer och biosignaturer i olika patientgrupper som kan förutspå hjärtinfarkter eller benartärsjukdom, berättar Liza Ljungberg.
Mäta risk för hjärtinfarkt
Utöver nya modeller för att mäta risker för framtida hjärtinfarkt kommer projektet också tillföra ny kunskap om hur inflammation utvecklas som en del av åderförkalkningsprocessen.
Det tredje steget i projektet är att specialstudera personer med benartärsjukdom, för att förstå mer av orsaken till sjukdomen.
– Ny data från alla delprojekten kommer att användas tillsammans med fettprofiler, metabola mönster och genmarkörer. Tillsammans med information om kliniskt utfall ska detta ge oss svar på våra forskningsfrågor, säger Allan Sirsjö.
Projektplanen har utformats i samarbetet med företag och andra partners och är på så sätt relevant både vetenskapligt och för näringslivet. Projektet görs i samarbete med sex företag: Athera Biotechnologies, BioLamina, Immunovia, Mercordia, Mabtech och OLINK Proteomics.