Stor bredd på universitetets deltagande i Almedalen

Kanske var det den mest otacksamma tiden av alla under Almedalsveckan – klockan 16.30 på tisdagen. Det vill säga samtidigt som Sverige spelade åttondelsfinal mot Schweiz.

– Men det kom ändå hyfsat mycket folk till seminariet och det var ju glädjande, säger Maria Westvall, forskare i musikvetenskap.

Hon deltog i ett seminarium med titeln Hur stor är musikens makt. Där redogjorde hon för det tvärvetenskapliga projektet Musik, identitet och mångkultur.

– Det har precis avslutats och handlade om vad musik betyder socialt och kulturellt för medlemmar i föreningar som är bildade på etnisk grund.

– På seminariet tog vi bland annat upp frågor som handlade om integration, kreativitet och hälsoaspekter. Det var intressant och spännande att diskutera dessa frågor.

Rapp ger patienter makt

 På torsdagen stod Ulrica Nilsson på Dagens Nyheters välbesökta scen i Almedalen och berättade om Rapp, Recovery Assessment by Phone Points – en app som patienter får använda efter operation.

– Det går åt rätt håll när det gäller innovationer inom sjukvården - men det går långsamt. Med Rapp ger vi mer makt åt patienterna, som kan bestämma när de vill ha kontakt med vården. Samtidigt blir vården mindre dyr. 

– Jag lyfte även forskarnas roll. Det pratas mycket om att det behövs entreprenörer men vi får inte glömma bort att forskare måste vara med och granska kvaliteten.

Tjejer och teknik

 

Det ska vara lika självklart för tjejer att välja teknik som för killar! Ulrika Sultan, lärarutbildare i teknik, var med i ett seminarium för att reda ut varför så få tjejer väljare teknikutbildning – trots att de är intresserade.

 – Det var mycket givande att samtala med olika aktörer om våra teknikintresserade tjejer. Vi i panelen var överens om att förändring behövs och vi anar vad vi behöver göra för att nå dit. Det viktigaste som jag tar med mig från seminariet är övertygelsen om att samverkan mellan forskning, utbildning och industri är vägen till ett mer jämlikt och framgångsrikt Sverige, säger Ulrika Sultan.

Kroppsspråk och politik

Marie Gelang, retorikforskare, mötte Almedalsbesökare och berättade om betydelse av kroppsspråk för hur politiska budskap tolkas och tas emot.

– Politiker kan med sitt kroppsspråk vinna förtroende bland - och beröra - sin publik. Men för att lyckas måste de öva och våga variera sina uttryck. Dessutom måste kroppsspråket anpassas till situation och talets syfte, säger Marie Gelang.

Forskning och näringslivet

Anna Ragén, vd för Örebro universitet Holding AB, var med och diskuterade hur forskning ska komma till nytta i näringslivet. Historiskt har Sverige levt högt på detta samarbete mellan akademi och företag. Frågan var vad som krävs nu.

– Sveriges näringsliv och akademi måste mötas för att hitta nya kunskapsintensiva lösningar och innovationer. IVA-satsningen på innovationsplattformen Research to Business är en mötesplats för att det arbetet ska underlättas. Det är extra kul att Örebro universitet lyft fram som ett gott exempel på processer som ger nya innovationer i samverkan med näringslivet.

Företag och hållbarhet

Allt fler studenter vill läsa hållbarhet och allt fler företag söker hållbarhetskompetens. Tommy Borglund, forskare vid Handelshögskolan, bidrog med egen erfarenhet från universitetets nya masterprogram om vad utbildningen ska innehålla.

– Det finns en stor samsyn bland företag om att detta är ett nytt kompetensområde och en ny typ av profession, precis den utveckling som hände med personalchef och kommunikationschef. Seminariet visade att det finns en stor förväntan från näringslivet att universiteten ska kunna ge denna utbildning och att företagen har ett stort intresse av att medverka, säger Tommy Borglund.

Utbildning och unga vuxna

Hur får folkhögskolorna unga vuxna att lyckas med sin utbildning? Sam Paldanius, Örebroforskare i pedagogik, satt i panelen som borrade djupare i folkhögskolornas unika sätt att ta hänsyn till individens förutsättningar.

– Mitt uppdrag var att bidra med insikter från forskning om folkhögskolans pedagogik, vad den betyder för lärarnas och deltagarnas gemensamma arbete och hur den fungerar i mötet med nya deltagargrupper, till exempel nyanlända och deltagare med funktionsvariationer.

Skolan och den digitala utvecklingen

Att leda den digitala skolan var rubriken på ett seminarium som pedagogikforskaren Matilda Wiklund deltog i under måndagen. Utgångspunkten var ett treårigt forskningsprojekt som hon deltagit i tillsammans med Åke Grönlund, professor i informatik. Örebroforskarna följde den digitala utvecklingen på fem skolor i Sverige. Tillsammans har de två även skrivit boken Det digitala lärandets möjligheter – att leda den digitala skolan. 

På seminariet hölls en paneldiskussion där bland annat Annika Agélii Genlott deltog. Hon är doktorand vid Handelshögskolan och samtidigt ansvarig för SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) handlingsplan för skolans digitalisering.

– Med på scenen fanns även en elevrepresentant, en lärare och en rektor och vi var alla överens om att digitaliseringen av skolan måste ske nu. Vi kan inte vänta på den här planen, säger Matilda Wiklund.

Senare under måndagen hölls även ett releaseparty för boken.

Skyddsombud som stoppats

Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt, delade med sig av sin expertkunskap om skyddsombud i ett seminarium arrangerat av Svenska Hamnarbetarförbundet. Arbetsgivarna har stoppat deras skyddsombud med hänvisning till att fackförbundet inte har kollektivavtal.

– Det här är en kontroversiell fråga och jag som forskare argumenterade för att det måste gå att komma överens för att lösa konflikten. Skyddsombuden har en viktig roll för att värna arbetstagarnas liv och hälsa. För mig handlar det om folkhälsa, säger Maria Steinberg.

Örebro universitet i Almedalen