Fibrer kan stärka tarmbarriären
John-Peter Ganda Mall har i i sin avhandling visat att fibrer har positiva effekter på tarmbarriären.
Likt patienter med Crohns sjukdom har äldre människor med magproblem en tarmbarriär som inte fungerar optimalt. Men kostfibrer kan stärka tarmbarriären och skulle på så sätt kunna motverka mag- tarmproblem. Det visar John-Peter Ganda Mall i sin avhandling i biomedicin vid Örebro universitet.
Tarmbarriärens funktion kan liknas vid ett filter. Den ska skydda mot skadliga ämnen och bakterier samtidigt som den ska ta upp näring från kosten.
– En stor andel av äldre lider av magproblem som förstoppning och diarré och de underliggande mekanismerna är inte fullständigt klarlagda. Våra resultat visar att äldre med magproblem har en ökad genomsläpplighet i tarmen och därmed även en försämrad barriärfunktion, säger John-Peter Ganda Mall.
Fibrer har positiva effekter på tarmbarriären
I en delstudie har John-Peter Ganda Mall studerat tjocktarmsbiopsier från äldre över 65 år med magproblem och jämfört dessa med biopsier tagna från friska kontrollpersoner. Olika kostfibrer tillsattes tillsammans med en kemikalie vars syfte var att öka tarmens genomsläpplighet.
– Vi kunde se att de studerade kostfibrerna hade en skyddande effekt i biopsierna. I vissa fall minskade genomsläppligheten med 50 procent och i vissa fall motverkade fibrer helt kemikaliens verkan på tarmbarriärens genomsläpplighet, säger John-Peter Ganda Mall.
Resultaten visar också att effekten som olika kostfibrer har varierar i olika åldersgrupper.
– Vi såg till exempel att en fiber från en jästsvamp hade positiva effekter hos äldre, men inte hos den yngre kontrollgruppen. Samtidigt visade sig att en vetefiber hade större effekt hos den yngre populationen och bara delvis effekt hos de äldre.
Fler kliniska studier
John-Peter Ganda Mall har även följt ett femtiotal äldre med magproblem som under sex veckor har ätit två olika kostfibrer. Sedan har han undersökt hur kostfibrerna påverkade tarmbarriärens funktion. Men i den kliniska studien uteblev den skyddande effekten från kostfibrer som kunde påvisas i labbmiljön.
– Detta kan tyda på att kostfibrerna i sig har direkt effekt på tarmen i labbmiljön, men möjligen behöver tas i högre dos eller under en längre tid för att ha effekt i kroppen. Mer forskning behövs kring detta, förklarar han.
Just nu arbetar John-Peter Ganda Mall med att analysera resultaten från en klinisk studie där han har studerat mag-tarmbarriären hos äldre med magproblem. De fick äta kostfibrer från jästsvamp – samma fibrer som i hans tidigare studier har visat sig ha positiva effekter både hos äldre med magproblem och patienter med Crohns sjukdom, men i labbmiljön.
– Äldre äter generellt mindre kostfibrer än rekommenderat och våra resultat kan ligga till grund för framtida kostråd som skulle kunna stärka hälsan hos de äldre och spara vårdkostnader.
Text och foto: Jasenka Dobric
John-Peter Ganda Malls avhandlingsprojekt ingick i det EU-finansierade projektet FibeBiotics, vars mål är att stödja och utveckla forskningen kring mervärdesmat (functional foods) och näringskomponenter som kan vara till nytta för människans tarm- och immunförsvar och som därmed kan höja livskvalitén.