”Diktaturer smyger in när vi tystnar”

– Det är lätt att säga och svårare att göra – men vad är alternativet? Diktaturer smyger in när vi tystnar, säger Agneta Blom, forskare i statskunskap vid Örebro universitet.

Trakasserier, hot och våld mot politiker har ökat de senaste åren och riksdagspolitiker är mest utsatta. Brottsförebyggande rådets (Brå) senaste undersökning visar att en av fyra förtroendevalda har drabbats och 66 procent av riksdagspolitikerna.

– Det har sett ut så här sedan 2005. Det är ett växande problem men samtidigt är det okej att prata om det i dag. Förr tystade man ner de här frågorna och det var något förtroendevalda fick tåla, bita ihop och hålla käften om, säger Agneta Blom.

Hårdare ton idag

Hon påminner om att vi samtidigt inte får glömma att få länder är så säkra att vara politiker i som Sverige. Hon jämför med Mexiko där över 100 politiker mördades inför valet i år.

– Men det är en hårdare ton i samhällsdebatten idag. Vi måste börja med oss själva och hålla en schyst ton i debatten. Den politiska debatten sätter tonen för hur andra människor bemöter politiker.

Det vanligaste och växande problemet är hot via sociala medier och Brås undersökning visar att hoten verkligen påverkar politiken. Politiker väljer att inte uttala sig i en viss fråga, inte lägga fram alla förslag och överväger till och med att lämna uppdrag.

– Jag roade mig med att undersöka vilka som sist lämnar sina uppdrag. Det är välbärgade, äldre, vita män som kommer att avgå sist. Men om vi vill att ungdomar ska engagera sig måste vi hålla en schyst ton.

RFSL ställde in efter hot

Det finns flera exempel – ett är RFSL Ungdom, som valde att ställa in sitt deltagande i Almedalen efter hot från Nordiska motståndsrörelsen i år.

– Jag har full förståelse för att det kan bli övermäktigt. Det är bara lätt att vara modig om man inte är rädd som Tove Jansson säger.

Förutom mod, att våga, lyfter Agneta Blom fram vikten av goda förlorare – och tid för att demokratin ska fungera.

– Många människor, som har schysta ingångsvärden men inte vet hur de kan påverka politiska beslut, använder istället metoder som är helt fel. Jag lärde mig demokrati genom mitt egna engagemang men jag upplever att barn och ungdomar inte får samma möjligheter att göra det i dag.

"Vi måste våga"

Det var också genom sitt egna engagemang som hon förstod hur viktiga goda förlorare är. Hon stred hårt och länge mot Öresundsbron.

– Vi hade inte rätt men utan oss hade det varit en helt annan bro. Förlusten bidrog till positiva saker. Goda förlorare är viktiga för demokratin, men det gäller att veta när det är dags att göra en sista insats och sedan ge sig.

– Men att ge upp när det gäller hot, trakasserier och våld är inte ett alternativ. Vi måste våga – hur går det annars?

Örebro universitet i Almedalen