Christian Lundahl tar plats i kommitté inom Vetenskapsrådet

– För mig är uppdraget väldigt berikande och lärorikt. Det handlar inte enbart om att fördela pengar utan även om att delta i diskussionen om bredden och nyanserna i forskningen – och forskningspolitiken i stort, säger Christian Lundahl.

Han är nu en av elva ledamöter i Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté, den församling som fattar beslut om anslag till forskningsprojekt. Innan ansökningarna läggs på kommitténs bord har de granskats och sållats av fyra beredningsgrupper. Christian Lundahl har tidigare suttit med i tre år i en sådan beredningsgrupp.

Ledamöterna i kommittén kommer från olika lärosäten och representerar olika fält inom forskningen. För Christian Lundahls del handlar det om bedömningsfrågor, utbildningshistoria och utbildningspolitik.

Finns det några trender för de beviljade anslagen?

– Anslag till ämnesdidaktik och praktiknära forskning har varit något fler. Men för Vetenskapsrådet gäller det att hålla en bredd och en balans mellan olika områden. Samhällskonjunkturen spelar också in, vilket visar sig i anslag på sistone till exempelvis forskning om Pisa-mätningar och projekt om nyanlända, säger Christian Lundahl, som säger att han inte vet vad som möjligen kan bli nästa forskartrend inom utbildningsvetenskap.

Har du något råd till forskare som vill söka medel från Vetenskapsrådet?

– Kvalitet är det som gäller, både på själva ansökan och på projektet. Det gäller att tänka igenom ordentligt vad det är man vill. Det ska vara klart och tydligt formulerat. Det är ett hårt arbete som tar tid så det gäller att börja i god tid. För att lyckas krävs ofta god erfarenhet som forskare även om en del anslag varje år också går till relativt nydisputerade forskare, säger Christian Lundahl.

Text och foto: Maria Elisson