40, 5 miljoner kronor – så mycket är vi villiga att betala för ökad trafiksäkerhet

Trafikverket använder sig av så kallade samhällsekonomiska kalkyler, där man väger kostnader mot nyttan av olika åtgärder, som underlag vid planering av nationell infrastruktur. En gång om året reviderar Trafikverket dessa kalkylvärden där värdet av ett statistiskt liv – VSL – anger ramarna för trafiksäkerhetsarbetet.

– Det nya värdet på 40,5 miljoner baseras på ett stort antal studier. Vi har även studerat vilka skador som uppstår vid en trafikolycka, hur hälsa påverkas samt varaktighet av hälsoförlusten. Också gång och cykelolyckor klassas som trafikolyckor i våra studier, förklarar Lars Hultkrantz, professor i nationalekonomi vid Örebro universitet.

Redan 2013 fick Lars Hultkrantz tillsammans med forskare i hälsoekonomi vid Lunds universitet i uppdrag av Trafikverket att föreslå ett nytt VSL. Den kraftiga höjningen av värdet, från 24 till 40,5 miljoner kronor, beror på flera olika faktorer, förklarar han.

– Den stora skillnaden är att tidigare siffra är baserad på individers betalningsvilja för trafiksäkerhet som en skattefinansierad vara. I de nya studierna utgår man från att trafiksäkerhet är någonting man betalar för och som ökar den egna säkerheten. Då blir individers betalningsvilja betydligt större.

Påverkar planering av infrastruktur

Värden på hur mycket vi är beredda att betala per räddat liv i trafiken fanns redan på 60-talet. Dessa värden har stor betydelse för infrastrukturplaneringen och kan leda till att man bygger så kallade två-plus-ett-vägar istället för motorvägar för att öka säkerheten. De har använts också vid bestämning av nya hastighetsgränser som ska öka trafiksäkerheten och minska antalet olyckor i trafiken.

– Det handlar inte bara om liv och död utan också om avvägningar mellan olika typer av skador. Rondeller tenderar att öka lätta skador men bidrar till att minska dödsolyckor, säger Lars Hultkrantz.

 Det nya värdet i Sverige ligger på ungefär samma nivå som i övriga Europa. I två nyligen genomförda danska studier har man också fått ett resultat som motsvarar ungefär 40 – 45 miljoner kronor.

– Danmark och Norge har haft ett högre värde av ett statistiskt liv än Sverige, men höjningen till 40,5 miljoner kronor gör att vi nu kommer upp i samma nivå som våra grannländer.

Bättre metoder

Studierna som ligger till grund för värdet av ett statistiskt liv bygger på svar från flera tusen personer, representativa för befolkningen i Sverige. De har fått svara på webbaserade enkäter som består av ungefär 100 frågor. Med dagens förfinade metoder är det möjligt att exempelvis mäta svarshastigheten och försäkra sig om att svaren är genomtänkta med hjälp av kontrollfrågor.

– Det finns en stor risk att personerna som svarar på enkäterna inte är beredda att göra ansträngningen som krävs och verkligen tänka igenom alla svar noga. Därför är det viktigt med interaktivitet som gör det möjligt att ifrågasätta svaren, förklarar Lars Hultkrantz.

Några mönster som går att urskilja i resultaten från webbenkäter och som inte har förändrats genom åren är bland annat att man upplever risken att råka ut för en trafikolycka mindre än den genomsnittliga risken. Ett annat exempel är att viljan att betala för ökad trafiksäkerhet är beroende av inkomsten.

– Ett antal stabila logiska förhållanden finns i både svenska och internationella studier. Det ger en intern validitet till våra studier, säger Lars Hultkrantz.

Ny forskningsmiljö

Örebro universitet kommer nu att fortsätta sitt samarbete med Trafikverket som har startat en ny forskningsmiljö inom transportekonomi. Det är ett samarbete mellan flera myndigheter, universitet och finansiärer där Lars Hultkrantz tillsammans med ytterligare tre kollegor kommer att ansvara för forskningen inom samhällsekonomin.

– Vi har länge haft ett samarbete med Trafikverket kring forskning inom trafiksäkerhet. Skillnaden är att vi från och med i år har ett formellt samarbete som till en början sträcker sig över tre år, säger Lars Hultkrantz.

Text och foto: Jasenka Dobric