Örebro samlingsplats för Nordens lärare
Krister Persson lyssnar på Ola Erstad.
Förmågan att lära ut måste ta mer plats i utbildningen av lärare. Den insikten var grunden för en av de två stora konferenser som i veckan samlade lärarutbildare från Norden på Örebro universitet. Konferenserna har koppling till arbetet med att förnya lärarutbildningen i Örebro.
– Lärare behöver ämneskunskaper men också kompetens att lära ut. Den aspekten har funnits med i utbildningen av lärare tidigare, men måste bli tydligare. Lärarna måste idag ha social och kulturell kompetens att möta elever med olika bakgrund, säger Krister Persson, ordförande i Lärarutbildningsnämnden och ansvarig för lärarutbildningen vid Örebro universitet.
Tre dagar med framtidsspaningar avslutades på torsdagen med en skandinavisk lärarutbildningskonferens som gav bilder av vilka kompetenser som framtidens, och dagens, lärare måste ha. Konferens hölls för tredje gången och Örebro universitet avlöste Oslo och Köpenhamn som samlingspunkt för nordiska lärarutbildare.
Inte bara skolan
Ola Erstad, professor vid Oslo universitet, delade med sig av sina forskningsresultat och visade att det synes enkla, att lära sig läsa och skriva, inte är skolans privilegium idag utan att lärandet går på tvärs. Den digitala världen har gjort ”textproduktion till en ändlös process” där eleven påverkas och öser ur många källor.
– Skolan står för det formella lärandet. Vid sidan finns det icke-formella, men ändå organiserade och vuxeninitierade i till exempel idrotten. Och så finns det informella där eleven tar egna initiativ, till exempel med dataspel, berättade han.
Michael Forsman, medieforskare på Södertörns högskola, beskrev skolan som en mediemiljö, där dagens digitalisering har en motsvarighet till dåtidens alfabetisering. Teknologin är inte enbart ett redskap. Han refererade till medialiseringsteorin som ser medieutvecklingen som en historisk process, jämförbar med globaliseringen, en kraft som i hösta grad påverkar skolan.
Temat för den nationella lärarutbildningskonferensen var i år praktiknära samverkan och praktiknära forskning och samlade ett 80-tal ansvariga för lärarutbildningarna i Sverige.
Högaktuellt ämne
Praktiknära forskning är högaktuell inte minst genom den utlysning av forskningsmedel som i veckan kom från Vetenskapsrådet. Lärarutbildningsnämnden vid Örebro universitet har också beslutat ge en miljon kronor sex praktiknära forskningsprojekt.
– Vi ser stora möjligheter till att utveckla den här forskningen vid Örebro universitet, som en del av lärarutbildningen som fokusområde, säger Krister Persson.
Tidigare i år inledde Per Nilsson, professor i matematikdidaktik, ett forskningssamarbete med Örebro kommun om undervisningen i matematik med målet att skolorna i Örebro ska finnas bland de 25 främst i landet år 2025.
Malin Hagström och Frida Wetterstrand berättade under konferensen om sitt projekt med forskningscirklar i matematikdidaktik. I grupper har 30 lärare i Örebro på olika stadier träffats för att identifiera konkreta forskningsfrågor upplockade från arbetsvardagen. Sedan har lärarna med Malin Hagström och Frida Wetterstrand som handledare valt metod, samlat in data och gjort analyser.
Forskningscirklarna har haft fler syften, som att lösa ett specifikt problem eller kompetensutvecklingen.
– Det har också handlat om att förändra praktiken, hur man tänker och själva organisationen, berättar Frida Wetterstrand.
Forskningscirklarna har drivits som en vetenskaplig process.
– Det akademiska och det praktiska har varit lika viktigt och vi som handledare har fungerat som medforskare. En utmaning är att säkra det vetenskapliga värdet så att det inte blir en studiecirkel, säger Malin Hagström.
Ytterligare ett exempel på praktiknära forskning vid Örebro universitet är ett aktionsforskningsprojekt i engelska som leds av Claire Hogarth och Joe Siegel.
Text och foto: Maria Elisson