Föreläsningen för kungen: Svart t-shirt fick vit plastblomma
I dag fick kung Carl XVI Gustaf följa med på en resa. Den startade på Påskön i Stilla havet och slutade i Sveriges fyra största sjöar. Forskare vid Örebro universitet höll i rodret och berättade om hur plast sprids i naturen och påverkar människor, djur och miljö.
Örebroforskarna har deltagit i ett större projekt vars mål är att räkna ut hur mycket plast som hamnat i haven. Därför seglade de 2011 på Atlanten och Stilla havet. Det var under den resan de besökte Påskön, som ligger 4 000 kilometer från fastlandet, men som drabbats hårt.
– Konfettibitar ligger och flyter på vattenytan och stranden är prickig av färgfragment. Det beror på att havsvirvlar samlar plasten i fem stora områden i världshaven och Påskön ligger mitt i det ena, säger Anna Kärrman.
Det tillverkas 300 miljoner ton plast varje år. På 50-talet använde en person ungefär 1 kilo plast. Idag går det åt 40 kilo per person. Forskarna konstaterar att det släpps ut 8 miljoner ton plast i haven årligen. Det motsvarar 40 000 blåvalar.
– Vi vet att fibrer av akryl, nylon och polyester kommer ut via tvättvattnet. Många engångsartiklar används en kort stund för att sedan kastas. Medan glassen du äter varar i ett par minuter kan skeden du ätit den med finnas kvar i hundratals år, säger Anna Kärrman.
Äter plast
Forskarna hittar inte bara plast i vattnet. Djur fastnar i nät och i andra produkter och fåglar, fiskar och alger äter plast.
– Plasten blockerar magtarmkanalen, ger en falsk mättnadskänsla och kommer in i blodet. Dessutom kommer plasten in i vår näringskedja den här vägen, säger Steffen Keiter.
Anna Rotander berättar om hur de undersökte vattnet i Vättern och blev förvånade över hur mycket plast de hittade. Resultaten gjorde att forskarna i samarbete med flera vattenvårdsförbund har gått vidare och nu undersöker även Vänern, Hjälmaren och Mälaren.
– Det är extra viktigt eftersom det är här vi tar vårt dricksvatten, säger Anna Rotander, om studien som beräknas vara klar i november.
Finns ljuspunkter
Vi kan bryta utvecklingen och forskarna föreslår flera åtgärder. Minska användningen av förpackningar och engångsartiklar, ta bort miljö- och hälsofarliga kemikalier, öka återvinningen och sätt filter på tvättmaskiner.
– Det finns några ljuspunkter. Från och med nästa år blir skrubbkrämer olagliga i Sverige, säger Anna Kärrman, efter att ha visat hur många plastkorn varje tub innehåller genom att lösa upp krämen i vatten och sila den genom en t-shirt.
På den svarta t-shirten syns tydligt en stor vit blomma som består av de små plastbitarna som inte löser upp sig i vattnet. Vanligtvis följer de här partiklarna med vattnet ut i naturen efter att vi tvättat oss eftersom de är för små för att fångas upp i reningsverken.
Efter föreläsningen fick publiken ställa frågor. En av frågorna handlade just om möjligheten att städa upp våra sjöar och hav. Forskarna såg möjligheter men påpekade att vi måste bryta tillförseln från land först.
– Det kan vara möjligt att städa utanför stora städer men längre ut i haven är det betydligt svårare. Vi riskerar dessutom att plocka upp partiklar som ska vara där och rubba ekosystemen, sade Anna Kärrman.
– I vissa delar av havet är det mer mikroplast än plankton, sade Steffen Keiter.
Text: Linda Harradine
Foto: Kicki Nilsson, ICON
