När det ofattbara händer

– Många gånger är det lätt att säga vad man ska göra. Det är svårare att veta hur man ska göra i en krissituation. Därför beskriver vi i boken hur olika insatser bör genomföras och ger konkreta råd kring hur man skapar struktur, effektivitet och uthållighet i en krisorganisation, säger Karin Hugelius.

Hon är universitetslektor inom krishantering och katastrofmedicin vid Örebro universitet och har lång praktisk erfarenhet av arbete i olika katastrofområden. Boken Krishantering i praktiken, som Karin Hugelius har skrivit tillsammans med kollegan Jan Tapani, vänder sig till alla som ingår, eller kan komma att ingå, i någon form av krisorganisation. Jan Tapani är strategisk rådgivare på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB).

– Vi såg ett behov av att samla kunskap från olika områden som ledningsvetenskap, kriskommunikation och psykologiskt stöd till något som är användbart i praktiken. Studenter som läser till sjuksköterska, läkare, socionom eller till polis och brandingenjör kan ha stor nytta av boken.

Andra arbetsmetoder vid kris

Boken ger en översikt av krishantering och omfattar olika delar som ryms inom begreppet. I varje kapitel ligger fokus på praktisk krishantering där många exempel baseras på författarnas egna erfarenheter.

– De flesta är ovana vid den typen av arbete som krishantering innebär. Det krävs helt andra arbetsmetoder när det råder ett visst mått av kaos och resursbrist, säger Karin Hugelius.

Hon betonar att det inte finns ett givet facit att följa i en krissituation. Men det är viktigt att ha kunskap om hur man kan strukturera arbetet vid svåra kriser där ett tydligt ledarskap är avgörande.

– Många av oss är vana vid konsensuslösningar när vi fattar beslut. Det fungerar kanske inte i en kris där beslut måste ofta fattas fort och många gånger utan något ordentligt underlag.

Att öva krishantering ger effekt

Ett av bokens kapitel handlar om utbildning och övning i krishantering.  I Sverige, där vi är ganska förskonade från omfattande kriser och katastrofer, kan övningar förbereda myndigheter och individer på att bättre hantera konsekvenserna av en allvarlig händelse.

– En vanlig form av lärandet är också att lyssna på både bra och dåliga exempel från andra med mer erfarenhet, även i andra länder som oftare drabbas av kriser.  

Ett exempel på hur forskning och erfarenhet har påverkat krishantering är att internet i dag har mycket högre prioritet i katastrofområden än för bara några år sedan.

– Forskningen har visat att det viktigaste för de drabbade ofta är att komma i kontakt med sina anhöriga. Därför arbetar bland annat FN i dag med olika koncept för att man ska kunna få tillgång till internet i katastrofområden så fort som möjligt. Det tror jag är en viktig kunskap att ta med oss, berättar Karin Hugelius.

Kriser pågår länge

De flesta kriser är oväntade och oförutsägbara.

– När vi tänker på krishantering tänker vi ofta på de första timmarna eller dagarna. Faktum är att kriser pågår betydligt längre tid än man tror, säger Karin Hugelius och betonar vikten av att redan i den inledande fasen planera för att avsluta krisarbetet.

– En allvarlig händelse kan påverka sjukvården i flera månader framöver, så det är viktigt att tänka på konsekvenserna av en kris även i det långa loppet och att skapa uthållighet i sin krisorganisation.

Text och foto: Jasenka Dobric