Forskar om unga mataktivister

– Många ungdomar känner att de inte kan vara med och påverka de globala hållbarhetsproblemen vi står inför – exempelvis klimatförändringarna och utarmad biologisk mångfald. Trots att ungdomarna försöker leva mer hållbart kan de uppleva att det de gör inte tjänar någonting till, berättar Maria Ojala, forskare vid Örebro universitet.

Hon ska nu studera hur unga personer kan bidra till kampen mot hållbarhetsproblemen genom att praktisera mataktivism. Begreppet täcker sådant som minskat köttätande, småskalig odling, närproducerad mat, minskat matsvinn med mera.

– Mataktivism kan ske både i mer organiserade former, till exempel i olika nätverk och organisationer och i det lilla livet i form av till exempel klimatvänligt ätande, berättar Maria Ojala.

Fungerar som förebilder

I fokus för hennes studie står ungdomar som försöker leva ett hållbart liv utan att för den skull direkt utmana samhällets maktstrukturer. Men genom att leva som de gör kan de fungera som förebilder och på så sätt medverka till en förändring.

– Men att i praktiken utmana rådande normer leder inte bara till hopp utan kan också skapa konflikter. Projektet fokuserar på de inre och yttre spänningar som uppstår då utopiska ideal stöter på verkligheten. Syftet är att kartlägga vilka spänningar, konflikter och ambivalens om mat och hållbarhet som unga upplever och hur de hanterar detta.

Maria Ojala hoppas att studien kommer att resultera i värdefull kunskap för ungdomar och lärare. Den kan även bidra till utbildningsinsatser där syftet är att få människor att ifrågasätta sina inrotade tankemönster och vanor för att kunna skapa en hållbar framtid.

– Projektet ger också viktig kunskap till olika aktörer som vill kommunicera om mat och hållbarhet med unga, säger hon.

I studien kommer unga mataktivister att intervjuas. Maria Ojala kommer även att skicka ut en enkät för att få reda på hur utbredd mataktivism är hos unga och vilka faktorer som ligger till grund för deras engagemang.