Anslagstavlorna lever kvar trots internet
Anders Björkvall, professor i svenska språket vid Örebro universitet, var en av forskarna som deltog i Forskarfredags projekt.
Över 1500 elever från hela landet har undersökt vad anslagstavlor används till idag. Lokala anslag och de klassiska rivlapparna är fortfarande
populära, konstaterar forskare från Örebro, Stockholms och Göteborgs universitet som har sammanställt materialet.
– Den lokala kopplingen kanske är en del av förklaringen till att anslagstavlor fortfarande finns kvar trots internet, säger Anders Björkvall, professor i svenska vid Örebro universitet.
Eleverna fotograferade, skrev av och kategoriserade anslagen och rapporterade in till forskarna via en app. Majoriteten av anslagen hade satts upp av föreningar, följt av företag och privatpersoner.
Mer än en tredjedel av anslagen var inbjudningar till konserter, möten, föredrag och firanden. Lika vanligt är köp- och säljannonser. Det var däremot inte många hyresannonser, politiska budskap eller bortsprungna djur.
– Anslagen handlar framför allt om lärande som sker i närområdet, säger Anders Björkvall.
Största kartläggningen som gjorts
Bara sex procent av anslagen var skrivna för hand, resten var gjorda med dator. Nästan alla anslag var på svenska – endast fem procent hade skrivits helt eller delvis på andra språk.
– Såvitt vi vet är detta den största kartläggningen av analoga anslagstavlor som någonsin genomförts, säger Christopher Kullenberg, forskare vid Göteborgs universitet.
46 skolklasser deltog i experimentet som arrangerades av Forskarfredag och är ett exempel på medborgarforskning. Resultaten har samlats i en databas där bild och text är sökbara och forskarna hoppas att den ska bli tillgänglig för allmänheten så att alla som vill kan bidra med nya anslag och göra egna sökningar i materialet.