"Idag ska vi vara oroliga"

På 50-talet innebar plasten en revolution. Den är billig att tillverka, leder inte ström, rostar inte och är lätt. Produkter kan enkelt tas fram i alla former och färger. Att den tar lång tid att brytas ned, såg man inte som ett stort problem då.

- Men i dag ska vi vara oroliga. Exakt hur och i vilken omfattning vet vi inte än, säger Anna Kärrman, forskare vid Örebro universitet.

Håll Sverige Rent vittnar om att det framför allt är plastskräp de hittar i naturen. På Bohuskusten, som är ett av Europas värst drabbade områden när det gäller skräp, finns det mycket plast på tio i topp listan: rep, plastpåsar och föremål av plast som inte längre går att känna igen. Varje år tillverkas 300 miljoner ton plast och plasten har blivit ett allvarligt problem.

Vi känner igen plastlukt

Djur äter upp bitar av plast och plasten skrapar och repar tarmkanalerna och fyller upp magarna. Mikroplasten kan ta sig in i hela näringskedjan via alger, fiskar, fåglar och andra däggdjur.

- Plastpåsen, som kastas bort, bryts ner i småbitar och sprids över stora områden. Mikroplasten blir dessutom till nanoplast som vi idag inte vet så mycket om. Men det pågår många studier om nanoplast, om ett eller två år kommer vi veta mer, säger Anna Kärrman.

- Dessutom får vi inte glömma kemikalierna. I vissa fall är halva produkten kemikalier. Vi känner alla igen plastlukt från nya produkter och vet att den försvinner efter ett tag. Det är när kemikalierna släpper och istället försvinner till omgivningen.

I panelen medverkade förutom Anna Kärrman Eva Blidberg, Håll Sverige Rent, Hanna Flygar, Apotek Hjärtat, Henrik Essén, Billerud/Korsnäs och Cecilia Hedfors, Naturskyddsföreningen, var moderator. Panelen var överens om att fler åtgärder behövs för att minska plastens spridning.

Sverige är unikt

- Att lägga ansvar på konsumenterna har gett effekt men producenterna bör ta mer ansvar. Det skulle ge en snabbare effekt tror jag, säger Anna Kärrman.

Sverige är unikt när det gäller att samla in förpackningar. Idag samlas cirka 40 procent in. Många affärer har börjat ta betalt för påsarna för att kunder ska fundera en extra gång om de behöver påsen eller klarar sig lika bra utan.

Panelen efterfrågade nya förpackningar, som kan återvinnas eller återanvändas, kosmetika utan platspartiklar och nya lösningar, som till exempel påsar att tvätta fleecetröjan i för att samla upp fibrer som lossnar.

- Framför allt måste vi vara med och påverka på den globala arenan. Plasten som flyter iland på kusten i Bohuslän kommer inte först och främst från Sverige, säger Anna Kärrman.

Naturskyddsföreningens rapport: Allt du (inte) vill veta om plast

Text och foto: Linda Harradine