17 miljoner till ny forskning vid Örebro universitet
Magnus Löfstrand får 4,5 miljoner kronor för förbättringar av industriproduktion.
Örebro universitet fick nästan 17 miljoner kronor från KK-stiftelsen. Fem projekt som bland annat ska forska om att återanvända avfall, hitta nya sätt att göra affärer i elbranschen och förbättra behandlingen av åderförfettning.
KK-stiftelsen stöder forskning som görs i samverkan mellan lärosäten och företag och kräver att minst två företag medverkar i varje projekt.
– Vi arbetar med att bygga upp starkare samarbeten med näringslivet. KK-stiftelsens projekt är en viktig del av detta. Att knyta kontakter med näringslivet stärker både forskning och utbildning – och dessutom gör det näringslivet konkurrenskraftigt, säger rektor Johan Schnürer.
De fem projekten som fått beviljade forskningsanslag:
Jana Jass, Per-Erik Olsson och Ajay Pradhan vid Institutionen för naturvetenskap och teknik har fått 2,3 miljoner kronor för att undersöka hur Sverige kan få fram en förenklad klassificeringsmetod för avfall. Metoden, som baseras på biomarkörsprofiler, ska kunna användas på olika sorters avfall och olika typer av tillämpningar inom återvinningsindustrin. Bakgrunden till projektet är samhällets behov av att öka användningen av avfall som råmaterial till nya produkter. De tre Örebroforskarna samarbetar med Stena Recycling International AB, Envix Nord AB och Miljötekniskt Center AB.
Magnus Löfstrand, professor i maskinteknik, har fått 4,5 miljoner för att utveckla ett bättre beslutsstöd för prediktivt underhåll och optimerad industriell produktion. Projektet kommer att förena teknik för produktionsövervakning med tillgänglighets- och underhållssimuleringsverktyg. Tillämpningen är Atlas Copcos borriggar som ingår i LKAB:s produktionslinje i Malmberget, där hög tillförlitlighet och tillgänglighet är viktiga industrikrav. Projektet kommer att genomföras av Maskinteknik vid Örebro universitet i samarbete med Atlas Copco Rock Drills AB, LKAB, Alkit Communications AB och Mobilaris AB.
Johan Kask, forskare vid Handelshögskolans center för marknadsföringsforskning (Interorg), får 4,7 miljoner kronor för att under tre år studera hur den etablerade energibranschen – producenter och distributörer – ska ändra sina affärsmodeller för att kunna möta nya förutsättningar för sin verksamhet. Forskningen sker i samarbete med en rad företag: Linde Energi, Jämtkraft, Karlskoga Energi och Miljö och Kumbro Utveckling.
Karin H Franzén, docent i biomedicin, har fått 1,4 miljoner kronor för att studera inflammationsrelaterade proteiner i samband med åderförfettning (ateroskleros). Målet är att undersöka betydelsen av dessa proteiner vid utveckling av åderförfettning, och att studera effekten av potentiella framtida läkemedel mot sjukdomen. Syftet är även att utveckla en ny modell för att studera hur olika ämnen påverkar utvecklingen av inflammation i kärlen. Karin H Franzén kommer att samarbeta med tre svenska företag samt forskare vid National Hellenic Research Foundation i Aten.
Alexander Hedbrant, forskare knuten till forskningsmiljön iRiSC får 3,9 miljoner kronor för att undersöka hur inandning av kvarts- och dammpartiklar påverkar risken för hjärtkärlsjukdomar. Mätningarna ska ske på anställda vid gjuterier och målet är att med en säkrare metod se om partiklarna orsakar inflammation som i sin tur kan leda till hjärtkärlsjukdomar. Dessutom ska studien ge underlag för nya gränsvärden för partiklar i luften på arbetsplatser. Projektet sker i samarbete med bland annat två gjuteriföretag, Storebrogjuteriet AB och Global Castings Guldsmedshyttan AB.