Tillfälle lära om plus och minus med jämställdhet

– Det har visat sig svårt att mäta resultatet också. Mycket handlar om att lära sig ett nytt tänkesätt och förändring tar tid, säger hon.

Torsdag 28 april håller Anne-Charlotte Callerstig, forskare i genusvetenskap och statskunskap, en lunchföreläsning på Örebro universitet med rubriken Ett jämställdhetsperspektiv i allt som görs – går det?

Den som vill ha svar direkt får lyssna på Anne-Charlott Callerstig, som har lång erfarenhet som forskare, men också som praktiker bland annat hos Jämställdhetsombudsmannen, Jämo, och Diskrimineringsombudsmannen, DO. Hon var också en av experterna knutna till Jämställdhetsutredningen som presenterade sina resultat i höstas.

Med i hela processen

Som forskare följde Anne-Charlott Callerstig det jämställdhetsprojekt som drevs av Sveriges Kommuner och landsting SKL mellan 2009 och 2013, och som hade just jämställdhetsintegrering som huvudsakliga strategi.

– Det innebär att jämställdhet ska vara en del av det ordinarie arbetet och med i hela processen, i analysen, genomförandet och utvärderingen. Utgångspunkten är att det inte finns några könsneutrala områden, säger Anne-Charlott Callerstig som ser denna helhetssyn som en styrka. Men det finns svagheter:

– Forskningen visar att när alla är ansvarig så blir det lätt att ingen är ansvarig. Det finns fortfarande ett behov av experter och resurser för arbetet. Det finns också en risk att jämställdheten omvandlas till andra frågor, till exempel ekonomisk tillväxt, och att rättvise- och maktfrågor glöms bort. Arbetet byråkratiseras och blir till checklistor, säger hon.

Konflikter och dilemman

Jämställdhet är ett laddat område med konflikter och dilemman där både förståelsen av vad som är ett jämställdhetsproblem och möjliga lösningar är politiska och ideologiska.

– Det finns olika uppfattningar om vad som är målet. Det kan vara att utjämna löneskillnader mellan könen inom ett yrke. Eller så kan det vara att en utjämning mellan olika yrken, de som domineras av män eller kvinnor.

Det är svårt att mäta effekten av jämställdhetsintegrering. Ett hjälpmedel enligt Anne-Charlott Callerstig är könsuppdelad statistik. Men det går också att spåra resultatet i nya attityder, som till exempel när personalen på en förskola ändrar sin syn på vad som är leksaker för pojkar eller för flickor.

Jämställdhetsutredningen förordade att en ny myndighet för jämställdhet inrättas, en slutsats som Anne-Charlott Callerstig delar eftersom ”jämställdhet sällan är en prioritet i organisationer och en nationell myndighet kan stödja det lokala arbetet på olika sätt”.

Pensioner sänker kvinnor

Fler män som tar ut föräldraledighet visar på ökad jämställdhet. Men det finns andra tecken, till nackdel för kvinnor. Och för att komma tillrätta med jämställdhetsproblem behövs olika slags strategier.

-Ett exempel är att många kvinnor som går i pension nu hamnar under EU:s fattigdomsgräns eftersom pensionen beräknas på hela arbetslivet. För att komma till rätta med det krävs en reform. Här handlar det inte om jämställdhetsintegrering.

Anne-Charlott Callerstigs önskan är att politikerna satsar mer på forskningen och för egen del vill hon studera implementeringen, alltså hela den komplexa processen från politiska mål till upplevda resultat.

Arbetet för ökad jämställdhet har trots allt gett resultat, menar Anne-Charlott Callerstig och noterar att det ibland finns orealistiska förväntningar - och att allt tar tid.

Text och foto: Maria Elisson