Stipendier avgörande för att flickor ska förlänga sin skoltid i Bangladesh

Yeasmin Sayeed valde ämne för sin avhandling, Child Marriage, Human Development and Welfare: Using Public Spending, Taxation and Conditional Cash Transfers as Policy Instruments, utifrån sig egen erfarenhet:

– Jag har själv sett fattigdomen och ojämlikheten. Min tanke med forskningen är att bidra för att kunna förbättra för fattiga människor, säger hon.

Tre av hennes studier i avhandlingen passar inom ramen för vad som kan mätas med det som på FN-språk benämns "human development". Det mest kända måtten är Millennium-målen som förra årets ersattes av de mer omfattande Sustainable Development Goals.

Flickor på landsbygden

Mått på mänsklig utveckling, som flickors utbildning och jämställdhet, var utgångspunkten för Yeasmin Sayeeds granskning av ett stipendieprogram i Bangladesh som sedan 1994 finansierar skolgången för flickor på landsbygden.

Hennes analys, som gjordes utifrån flera ekonometriska modeller, visar att de flickor som fick stipendier förlängde sin skolgång från fyra månader upp till ett år. Och att de också var äldre när det gifte sig, i snitt fem månader. Denna grupp av elever jämfördes med en annan grupp som inte fått några stipendier.

– Det är en signifikant och viktig skillnad som i längden påverkar flickornas möjligheter på arbetsmarknaden, säger Yeasmin Sayeed.

Hon är först med att använda en viss metod för att undersöka sambandet, vilket väckt internationell uppmärksamhet. I början av februari presenterade hon studien vid en konferens i Mexiko arrangerat av FN:s forskningsinstitut för utvecklingsekonomi, UNU-WIDER.

Som forskare var det viktigt för Yeasmin Sayeed att testa olika estimeringsmodeller i denna studie.

– Jag vill också gärna fortsätta undersöka hur senare äktenskap och utbildningar av mödrar påverkar dödligheten bland barn och våld mot kvinnor, säger hon.

Subvention för höga inkomster

Yeasmin Sayeed har också studerat effekten av moms, alltså skatt på konsumtion, i Bangladesh. Idag är till exempel mat momsbefriat, vilket innebär en indirekt subvention för höginkomsttagare, enligt henne.

– Den beskattningen blir regressiv, alltså motsatsen till progressiv, eftersom de med låga inkomster lägger betydligt större andel av sin inkomst på mat än höginkomsthushållen, säger hon.

I ett land som Bangladesh med en stor andel informell ekonomi och en förvaltning som har svårt att ta in skatt på inkomster är moms ett uppenbart alternativ. Konsumtionsskatten infördes i landet 1991 och utgör den största delen av statens samlade skatteintäkter, en andel på tio procent av BNP. I Sverige är motsvarande andel över 40 procent.

Yeasmin Sayeed har undersökt välfärdseffekterna av en differentierad moms för att urskilja en modell som gynnar låginkomsthushållen och därmed minskar den ekonomiska ojämlikheten i landet.

Hennes simuleringar visar att om marknader och butiker, där låginkomsttagarna handlar sin mat och andra varor, befrias från moms så ökar välfärden för dem. Ett skäl är att de med låga inkomster får råd till att köpa andra varor, med moms. Den andra delen av modellen är att livsmedel i stora affärer, supermarkets, momsbeläggs. Där handlar de med högre inkomster. Men eftersom de som tjänar relativt sätt bra lägger mindre andel av sina inkomster på mat, så blir den samlade effekten en välfärdsvinst.

– Min studie visar att det går att öka statens skatteinkomster på så sätt, intäkter som kan användas för dem med låga inkomster, säger Yeasmin Sayeed.

Text och foto: Maria Elisson