Sociala medier viss lättnad i auktoritära Uganda

– Det är möjligt att utkräva visst ansvar och då handlar det om till exempel varför ett sjukhus saknar mediciner eller varför lärarna inte passar tiden i skolan, berättar han.

Utgångspunkten för avhandlingen ett hittills outforskat område: hur sociala medier kan bidra till att öka människors engagemang i en auktoritärt styrd stat, utifrån exemplet Uganda som är Wairagala Wakabis hemland.

Yoweri Museveni har varit landets president i 30 år. Under de senaste åren har lagar med syfte att tysta oppositionen blivit allt hårdare, ett sätt att strypa debatten om till exempel korruption och maktmissbruk. Förevändning har varit att det handlar om ”falsk information” eller förtal av presidenten. I samband med valet i februari i år blockerades sociala medier helt. Den sittande presidenten blev återvald för ytterligare fem år.

Lågt hängande frukter

Wairagala Wakabis studie visar att ugandierna inte använder Facebook och andra plattformar för att direkt kritisera regimen eftersom kommunikationen bevakas och risken är stor för repressalier.

– Men det finns lågt hängande frukter att plocka. Det går att klaga på dålig samhällsservice och sådan kritik tas emot av makthavare på lägre nivåer som i sin tur kan vända sig till sina överordnade, berättar han.

Den typen av åsikter och kritik är inte politiskt laddade. Möjligheten att kritisera dåligt fungerande samhällsservice är också betydelsefull i ugandiernas vardag, och kan få konkreta resultat. Makthavarna har också ett intresse att visa att de bryr sig om folket, att släppa fram åsikter på områden som inte direkt hotar deras makt.

– Sociala medier är en väg att öka medvetenheten om hur samhället fungerar och att det går att ifrågasätta makthavare. Samtidigt ökar kunskapen om hur man kan använda informationstekniken, konstaterar Wairagala Wakabi.

Mobiler ger nya möjligheter

Blockeringen av sociala medier i samband med valet ledde direkt till en kraftfull motreaktion. På två dagar skaffade sig 1,5 miljoner ugandier ett virtual private network, VPN, tekniken som gör det möjligt att verka på internet utan att röja sin identitet.

VPN-tekniken, tillsammans med möjligheten att klaga på samhällsservice, driver utvecklingen i Uganda. Wairagala Wakabi beskriver också hur enskilda ugandier, som vill vara anonyma, kan vända sig till ideella organisationer som i sin tur kan förmedla den av regimen accepterade kritiken.

Tillgången till datorer, mobiler och internet är begränsad i Uganda. Men marknaden växer snabbt när priserna sjunker.

– Mobiltelefoner är framtiden. Allt fler har en smartphone som kan användas till mycket, till exempel för betalningar. På så sätt sprids tekniken och därmed också möjligheten att använda sociala medier, säger han.

Text: Maria Elisson
Foto: Sakher Alattar