Satsa på de unga i dag – det lönar sig i längden

I sin forskning vid Örebro universitet har Mattias Persson tittat på ekonomiska utvärderingar kring insatser för barn och unga vad gäller psykisk ohälsa, mobbning och unga med funktionshinder.

– Det finns förhållandevis lite forskning på området ur ett svenskt perspektiv, men det kommer mer. Tidigare har forskning på området främst gjorts i en amerikansk kontext, vilket kan vara svår att jämföra med svenska förhållanden.

Rätt underlag för politiska beslut

– Det viktiga för mig har varit att ge kommunala beslutsfattare användbara underlag. Jag menar att modellering baserad på all tillgänglig data och insikten om behovet av långsiktighet kan vara bättre att använda, än att vänta på resultat som kan dröja flera år. Vi får inte låta flera generationer växa upp till en otrygg framtid när vi faktiskt kan hjälpa dem nu, säger Mattias Persson.
Mattias Persson har i sin avhandling undersökt flera olika aspekter. Tidigare forskning har till exempel visat att det ur undervisningssynpunkt är gynnsamt med små klasser. Mattias Persson ville se om det även fanns en länk mellan storleken på klassen och förekomsten av psykisk ohälsa. Hypotesen var att mindre klasser, som är mer kostsamma än större, även skulle minska förekomsten av psykisk ohälsa. I undersökningen ingick elever i årskurs nio, och det gick inte att hitta någon sådan koppling.

Vad betala för att minska förekomst av mobbning?

Han har även undersökt vad samhället är villigt att betala för att minska mobbning i svenska skolan. Frågan var hur mycket extra skatt individer var villiga att betala, genom att de fick ta ställning till en hypotetisk situation. Mattias Persson kom fram till att betalningsviljan statistiskt ligger någonstans runt 600 000 kronor. Det ska ses som ett rent tekniskt värde att använda i utvärdering av om program mot mobbning är kostnadseffektiva eller inte. Mer forskning behövs på området.

Så kan man veta vad som är värt att satsa på

Som ytterligare en del i sin avhandling tittade han tillsammans med sina medförfattare på vad det innebar att använda beslutsmodellering för att redan i ett tidigt skede se om en insats för att minska mobbning i den svenska skolan är kostnadseffektiv, så att det går att ta ställning till om insatsen är värd att satsa på.
– Beslutet bör ju inte enbart fattas utifrån kostnadseffektivitet, utan fokusera på alla de principer som finns kring beslutet. I vårt fall visar simulering att insatsen över nio år är kostnadseffektiv och att kostnaden för att skapa ett mobbningsfritt år för individen är cirka 8 000 kronor. Det är långt under "samhällets" betalningsvilja för att minska mobbning för en individ samt det värde som används för hälsoekonomisk beslutsmodellering, säger Mattias Persson.

Jobb eller sjukersättning klart före 30

I avhandlingen undersöker Mattias Persson även vilka effekter det har att lägga pengar på att hjälpa unga personer med intellektuella funktionshinder att få jobb efter gymnasiet genom att ge ett aktivt stöd med coacher under övergången från gymnasiet till "vuxenlivet", mot att inte göra någon särskild insats för dem.
Det visade sig att det tar nio år innan kommunen kan räkna in den investeringen sett ur ett kommunekonomiskt såväl som samhällsekonomiskt perspektiv. Han kunde också visa att det är viktigt att denna insats görs innan individen fyllt 30 år, för annars är det stor sannolikhet att personen i stället för egen inkomst får sjukersättning.
– Jag är förvånad över att det tidigare inte gjorts ekonomisk forskning som studerat de långsiktiga effekterna av insatser som hjälper barn och unga i olika riskzoner till ett vuxenliv där de kan bidra till samhället på sina villkor, i stället för att då leva på bidrag.

Alla vill ha snabb ekonomisk nytta

Mattias Persson tror att det förmodligen handlar om kraven på att relativt snabbt få fram påvisbara effekter. Ofta kan det vara svårt för projekt att redan efter ett fåtal år visa på ekonomiskt nytta för samhället. I stället finns risk att projekttiden hinner ta slut och att projektet då läggs ner.
– Jag kan i min forskning visa att nyttan kommer först flera år senare, kanske efter så lång tid som nio år, säger Mattias Persson.
– Min slutsats är att det är viktigt att utgå från modellering, där man använder sig av simulering för framtida effekter, för att tidigt kunna visa på de långsiktiga effekterna av en insats. Det gäller både kostnader för antimobbningsprogram och stöd till funktionsnedsatta så att de kan få jobb.

Bättre fördela kostnaderna på fler förvaltningar

Mattias Persson, tillsammans med sina medförfattare, för också fram tanken att kostnader som skolan eller andra förvaltningar förväntas stå för när personerna är unga borde fördelas på fler berörda kommunala förvaltningar. Detta eftersom det kan dröja till upp i vuxen ålder innan de "betalar sig", och nyttan först då kommer till gagn för helt andra förvaltningar än den som gjorde investeringen från början.
– Att förkasta en effektiv insats bara för att den inte ger ekonomisk nytta efter bara ett fåtal år kan vara kostsamt i längden, men kostnaden dyker då upp i andra delar av välfärdssystemet och samhället, säger Mattias Persson.

Text och bild: Cathrine Gustavsson