Rektors installationstal

Rektor installandi, Ärade installationsgäster,

Jag vill gärna börja detta installationstal med några ord om min företrädare som Rektor - Jens Schollin. För mig personligen har Jens Schollin varit utomordentligt betydelse­full genom det fina och engagerade sätt med vilket han hanterat rektorsöverlämningen och berett marken för mig.

Men naturligtvis än viktigare - Jens Schollins insatser har ju betytt oerhört mycket för utveckla Örebro universitet till en dynamisk lärosätesmiljö, med kvalificerade professions­utbildningar och med ökad forskningskvalitet och volym.

Örebro universitet räknas nu bland de 400 främsta av världens mer än 20 000 universitet. Örebro universitet är idag ett aktivt universitet med 1300 anställda, 400 doktorander och mer än 15 000 studenter. Sammantaget ett universitet i en tydligt positiv utveckling - mycket tack vare Rektor installandi Schollin.

Jens Schollin har också visat ett stort intresse för akademiskt ledarskap. Han har till exempel varit drivande vid utformningen av SUHFs högre akademiska ledarskapsprogram för dekaner, vicerektorer och prorektorer - med det något speciella - men möjligen passande namnet HeLP.

Jag hade själv förmånen att gå ett sådant HeLP-program för ett antal år sedan. Akademiskt ledarskap är en svår konstart men delar kan beskrivas med enkla begrepp som Katalysator, Acceptans och Närvaro - begrepp som för mig också har en särskild koppling till Jens Schollin.

Naturvetenskapen lär oss att en katalysator är "något som verksamt påskyndar en process utan att själv förbrukas". I allt ledarskap brukar svårigheten vara att klara den andra delen av satsen - att inte malas ned - men Jens Schollin synes vara fullständigt "oförbrukad" efter 8 intensiva år - en prestation i sig!

Det andra begreppet "acceptans och närvaro" rymmer kanske mer av österländsk filosofi och livshållning. Det stämmer nog också egentligen bara till hälften på Jens Schollin, det vill säga närvaron vid och för Örebro universitet har nog varit 200-procentig - men acceptansen av sakernas tillstånd måste nog beskrivas med betydligt lägre procentsiffror. Att ha haft en Rektor som inte accepterat, som inte nöjt sig med sakernas tillstånd, har varit oerhört viktigt för Örebro universitets utveckling, med läkarutbildningen som tydligaste exempel.

Tack Jens Schollin för ett fint arbete och för överlämnandet av ett mycket välskött universitet med en god ekonomi.

Konungariket Sverige investerar också mycket i sina lärosäten, hela 67 miljarder per år, och vi är nu mer än 60 000 anställda och 400 000 studenter. Det finns också en bred politisk enighet om att satsningar på forskning och högre utbildning är helt avgörande för landets utveckling. Det här ställer mycket stora krav på sektorn att hålla kvalitet i alla led och att ständigt göra sig förtjänt av medborgarnas, och då alldeles särskilt skattebetalarnas förtroende.

Här måste vi erkänna att det finns systemproblem när vi idag hör om gymnasister som köper poäng på högskoleprovet via avancerad telekommunikation, möter studenter som plagierar hemtentamen, identifierar doktorander som fabricerar resultat - möjligen för att glädja sin handledare - och där till och med en redan godkänd avhandling måste dras tillbaka på grund av fusk vid ett stort lärosäte. Den yttersta konsekvensen av detta har vi sett i forskningsfusket i den tragiska Macchiarini-skandalen vid Karolinska institutet och Karolinska sjukhuset. Ett sådant oetiskt agerande av seniora forskare - underlättat av en bristfällig myndighetskultur och av gränsdragningsproblematik mellan sjukvård och forskning - har orsakat stort mänskligt lidande och mycket allvarligt skadat förtroendet för den medicinska forskningen. Dessa exempel är naturligtvis sorgliga undantag men måste tas på allvar.

Som Rektor kommer jag därför tillsammans med övriga i ledningen att verka för högsta möjliga kvalitet i forskning, undervisning och administration. Diskussioner om rätt och fel, om forskningsetik och om vikten av källhänvisningar måste vara en del av det "akademiska vardagsgnetandet" för såväl forskare och lärare, som för doktorander och studenter. Samarbetet med studenterna och deras organisationer är en mycket viktig del också i detta arbete.

Undervisningen vid svenska lärosäten skall alltid vila på vetenskaplig grund och studenterna skall få komma i kontakt med den senaste forskningen. Som ett nyare "sekelskiftesuniversitet", med ett stort antal kvalificerade professionsutbildningar, har vi förhoppningen att basanslaget till forskning framöver kommer att relateras till undervisningsvolymen på samma sätt som för äldre universitet.

Gemensamt med hela lärosektorn har vi också förhoppningen att få ett samlat anslag för forskning och undervisning och slippa dagens ekonomiska stuprörs-modell. Detta skulle underlätta samspelet mellan forskning och grundutbildning och därmed i sig vara kvalitetshöjande.

Under 2015 genomförde Örebro universitet en stor kvalitetsutvärdering, ORU2015, av all vår forskning. Resultaten från denna utvärdering kommer att vara ett betydelsefullt underlag för universitetsledningens strategiska överväganden.

En särskilt viktig prioritering kommer vara att bygga upp en egen fond för forskningsinfrastruktur. Lärosätena måste ta en allt större del av finansieringsansvaret för infrastruktur och vi ser här också intressanta möjligheter till samarbete med Region Örebro Län. Tillgång till modern forskningsinfrastruktur är en absolut förutsättning för högkvalitativ forskning, liksom för att kunna göra kvalificerade rekryteringar, nationellt såväl som internationellt.

Inom vår sektor pågår en livlig diskussion om universitet skall styras i linjen eller kollegialt. Jag kommer att komplettera linjen Rektor - Dekan - Prefekt med ett kollegialt forskarråd. Detta kommer att bestå av framstående - och vidsynta - seniora forskare som kan ge råd och kvalificerad inspel till Rektor - något som ytterst gagnar hela universitetet.

Jag kommer under min sex-åriga mandatperiod också att driva tre särskilda "Rektors fokusområden", som alla kombinerar forskning, undervisning och samverkan, och har tydliga kopplingar till stora samhällsutmaningar.

1) En förutsättning för att vara ett gott samhälle är att Sverige fortsätter att utvecklas som industrination. Örebro universitet kommer att fördjupa samverkan med regionens tillverknings- och IT-industri genom att inrätta ett antal samverkanslektorat. Innehavarna får ett särskilt ansvar för att på halvtid utveckla samverkan mellan våra nya civilingenjörsutbildningarna och näringslivet. Den andra halvan ägnas åt egeninitierad forskning och åt undervisning. Startpunkten är regionens näringsliv, men ambitionen är naturligtvis att vidareutveckla samverkan nationellt och internationellt. Vi ser detta som en god möjlighet att förbättra vår undervisningskvalitet men också som ett bidrag till en svensk digitaliserings- och ny-industrialiseringsstrategi.

2) Örebro universitet har mycket framstående verksamhet inom både gastronomi vid Restaurang- och hotellhögskolan (Grythyttan) och gastroenterologi vid fakulteten för medicin och hälsovetenskaper. Lägger man till detta annan medicinsk forskning till exempel om diabetes och vårdvetenskaper, psykologi, beteendevetenskaper, media- och kommunikationsvetenskap, sociologi, idrottsvetenskap, toxikologi, ekonomi med mera så inser man att Örebro universitet har stora möjligheter att bygga en mycket stark och för Sverige helt unik forskningsprofil inom området "Mat och hälsa". En sådan profil passar väl in i regeringens arbete med att ta fram en "Nationell livsmedelsstrategi".

Forskningsprofilen "Mat och hälsa" erbjuder också mycket goda samverkansmöjligheter med bland annat livsmedelsindustrin, restaurang och besöksnäringen och med sjukvården, liksom även med SLU som ju har en unik kompetens inom hållbar livsmedelsproduktion från jordbruk och trädgårdsbruk.

3) Om jag som Rektor sedan enbart skulle göra taktiska rankingöverväganden så skulle satsningarna i det tredje området läggas på en profil som ger mesta möjliga publicering - med högsta möjliga citeringsgrad.

Om man däremot tänker mer strategiskt och på vad som skulle kunna vara det bästa för Sverige som kunskapsnation så landar man i något helt annat.

En förutsättning för att kunna vara en framstående kunskapsnation är att vår skola fungerar väl. Den absolut viktigaste förutsättningen för detta är välutbildade och högt motiverade lärare.

I dagsläget har nyutbildade lärare oftast har inte fått tillräckliga redskap för att möta en mycket komplicerad och utmanande skolvärld. Sveriges resultat i PISA- mätningarna har under senare också varit en mycket dyster läsning.

Inom lärarutbildningen har vi nuförtiden få sökande per plats, varav en del kommer in på mycket låga merit/högskolepoäng och därmed otillräckliga förkunskaper. Sveriges lärarstudenter får också för lite lärarledd undervisning och en varierande kvalitet på sin verksamhetsförlagda utbildning/praktik. Detta leder till stora avhopp under utbildningen.

Lägger man till detta en i många fall mycket utmanande arbetsmiljö leder det också till att många lärare slutar.

Mitt tredje fokusområde blir därför en kraftsamling för att åstadkomma en riktigt bra lärarutbildning vid Örebro universitet. Vi skall bygga vidare på existerande goda initiativ och prioritera kvalitet framför kvantitet.

Universitetet kan göra mycket men det räcker inte om inte praktik/VFU, arbetsmiljö och lönevillkor i skolorna är tillräckligt bra. Jag är därför glad att kunna säga att samtliga regionens kommuner bejakade initiativet vid
ett möte för tre veckor sedan om Region Örebros utvecklingsstrategi.

Jag är alldeles extra glad att jag har ett bindande handslag i frågan om att verka för en riktigt bra lärarutbildning och bra arbetsvillkor för lärarna med Örebros kommunstyrelseordförande.

Tillsammans - kan det bli såå mycket bättre!

Avslutningsvis:

Örebro universitet är ett svenskt lärosäte som har förmånen att få finnas i en stad och en region som verkligen vill bidra till universitetets utveckling. Örebro universitet är också en aktiv del av det svenska lärosäteslandskapet och har ökade ambitioner att utvecklas i internationella sammanhang.

För två veckor sedan välkomnade jag nära 4 000 nya studenter som skall bli psykologer, arbetsterapeuter, civilingenjörer, högskoleingenjörer, civilekonomer, systemvetare, sjuksköterskor, läkare, jurister, musikvetare, kulinariska kreatörer, lärare, beteendevetare, med mera.

Det var en fantastisk känsla att under en dag få möta alla dessa unga människor - vars yrkesframtid börjar hos oss.

Idag upplever jag glädjen att få installeras som Rektor vid ett ungt universitet, med så många engagerade medarbetare och studenter och så mycket framtidstro.

Tack!